Ångestattackerad
Sitter just nu i värsta ångestattacken på läääänge, till och med på mycket länge. Det var nästan så att jag trodde att min mentala hälsa hade förbättrats något sen högstadiet - men uppenbarligen inte. Sitter här och skakar mig till gränsen till svimningsfärdighet och får för mig saker som att jag snart bryter ihop och inte tar mig upp igen.
Och vad är anledningen då? Jo. jag tyckte att jag fick en sån smart idé för att göra mitt hektiska skol-liv lite mer hanterbart och skriva ner allt jag har att göra, för att sedan dra ett fett streck över det när jag var klart - lite lagom symboliskt sådär. Men någonstans på vägen gick det uppenbarligen fel för, nu har jag alla uppgifter uppskrivna på rad i min almanacka (samma uppgifter som jag bloggade om igår...) och känner jag mig trygg? övertygad om att jag kommer klara det? lättad över att det inte var så mycket som jag trott? Hahaha! Jag känner väl i princip allt annat än det. Jag har redan planerat hur jag kommer få ställa in ALLA fritidsaktiviteter (spinning <3, möten, umgänge) de två veckorna fram till resan och att jag nästa helg (som är långhelg. hela 4 dagar) kommer få stänga in mig själv totalt i allt vat pluggande heter för att inte IG:na ska ramla ner i postlådan i början av sommarlovet. Det är ju helt barrockt, men vadfan ska man göra då? Känns ju inte direkt som en smart idé att börja gå och gnälla hos lärarna, eller så, nu om hur synd det är om mig som är stressad som en åsna för "Du har ju faktiskt haft den här uppgiften i flera veckor.. blablabla.. läsa på påsklovet.. blablabla skylldigsjälvdittjävlaoffer". Nej, det är helt enkelt inte ett alternativ. Så alternativet är väl helt enkelt att bita ihop så kinderna blir till köttfärs och tungan sprutar blod (bokstavligt talar gör den väl det snart) och försöka ta mig igenom det här utan att förstöra allt. För går mina profetior i sann (eeeh, jag vet inte vad det heter) kommer jag vara sjukt grinig, gnällig, elak, osocial, deppig under och efter den här perioden. Woho!
Och vad är anledningen då? Jo. jag tyckte att jag fick en sån smart idé för att göra mitt hektiska skol-liv lite mer hanterbart och skriva ner allt jag har att göra, för att sedan dra ett fett streck över det när jag var klart - lite lagom symboliskt sådär. Men någonstans på vägen gick det uppenbarligen fel för, nu har jag alla uppgifter uppskrivna på rad i min almanacka (samma uppgifter som jag bloggade om igår...) och känner jag mig trygg? övertygad om att jag kommer klara det? lättad över att det inte var så mycket som jag trott? Hahaha! Jag känner väl i princip allt annat än det. Jag har redan planerat hur jag kommer få ställa in ALLA fritidsaktiviteter (spinning <3, möten, umgänge) de två veckorna fram till resan och att jag nästa helg (som är långhelg. hela 4 dagar) kommer få stänga in mig själv totalt i allt vat pluggande heter för att inte IG:na ska ramla ner i postlådan i början av sommarlovet. Det är ju helt barrockt, men vadfan ska man göra då? Känns ju inte direkt som en smart idé att börja gå och gnälla hos lärarna, eller så, nu om hur synd det är om mig som är stressad som en åsna för "Du har ju faktiskt haft den här uppgiften i flera veckor.. blablabla.. läsa på påsklovet.. blablabla skylldigsjälvdittjävlaoffer". Nej, det är helt enkelt inte ett alternativ. Så alternativet är väl helt enkelt att bita ihop så kinderna blir till köttfärs och tungan sprutar blod (bokstavligt talar gör den väl det snart) och försöka ta mig igenom det här utan att förstöra allt. För går mina profetior i sann (eeeh, jag vet inte vad det heter) kommer jag vara sjukt grinig, gnällig, elak, osocial, deppig under och efter den här perioden. Woho!
Kommentarer
Trackback