Dorotean

Såååååån tragedi!!! Jag har gått igenom något jättehemskt :|
Rent rutinmässigt (eller traditionsenligt om man gillar det ordet mer) låg jag igår och tänkte en massa massa, och det vara inte bara en massa massa bladder om allt och ingenting utan någon som helst vett.
Nej. Det var värsta kloka grejerna om något, antagligen för mig, aktuellt ämne och jag kom på så mycket bra saker, och jag kände mig så himla klok. Det var liksom sådär bra så jag tänkte att Det här MÅSTE jag skriva ett blogginlägg om. Det var till och med så seriöst så jag ett tag tänkte tända lampan och skriva ner minnesanteckningar på ett papper - för det var verkligen hur bra som helst. Men jag övertygade mig om jag ju har världens superminne i allmänhet och speciellt när jag har någon klok idé sådär. Men.. Tji fick jag. Jag kommer för tillfället inte ihåg ett jota av det jag tänkte. Jag kommer liksom inte ens ihåg vilket ämne det kanske möjligtvis jätteosäkert kunde beröra. Ingenting kommer jag ihåg. Sååååå ovärt.
Och jag skyller fortfarande på stressen jag var drabbad av. Den har liksom fullkomligt slukat mitt minne. Det är sååå pinsamt att komma på mina KRG-möten nu förtiden, för även om jag varit duktig och läst igenom varje mail och protokoll till möten jag inte varit på och så vidare, och så vidare, kommer jag inte ihåg Nånting. Så så fort vi pratar om något nytt ämne som rör våran grupp måste jag fråga vad det är. Och alla är hyperinsatta och jag känner mig mer dum än hur dum som helst.

Snälla snälla kropp och själ, vad god kruera dig från stressen snarast.
Med vänliga hälsningar
Jag