Jag har redan tagit studenten

Det är lite jobbigt att, med 6 månader kvar i skolan, känna att man är klar med den - att man pluggat klart helt enkelt. Det är precis så jag känner nu. Min hjärna känns full och jag har gjort fullt tillräckligt med skriftliga arbeten, även om det varit om ämnen jag varit intresserad av. Det har gått 11,5 år (snart) sedan jag första gången satte min fot i en skola och jag har helt enkelt lessnat. Ibland är det med ungefär 0% motivation jag går till skolan, och väl där sitter jag mest och glor, känns det som. Jag tar inget som helst intryck av varken klasskompisar eller lärarnas (försök till) undervisning. Undrar hur mycket av deriveringen som verkligen har fastnat i mitt huvud till exempel. Vet inte om det ska bli spännande eller hjärtkrossande att få se sen efter ett första prov. Usch!

På utvecklingssamtalet jag hade för en vecka sen skulle man sätta upp mål till nästan utvecklingssamtal, som väl kommer vara någon gång i vår antar jag. Eftersom det kändes helt barockt (jag gillar det ordet, ja) att försöka klura ut vad man ville (i betyg då) när man inte ens ville vara i skolan. Därför blev målen att gå på alla lektioner, och göra uppgifterna jag får. Det känns ungefär lagom i det skick jag är nu.

Jag hoppas innerligt att det går över snart,
annars kommer det bli ett väldigt tungt halvår.

Värme!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback