En månad har gått..

Idag är det föresten 1 månad sen allt hände, och hela karusellen drog igång. Herregud, en månad. Det känns som om det var tre år sedan. Samtidigt som det känns som om det var igår. Vilka ordnade tidsperspektiv man har va? Aja. En månad, och det blir bara bättre och bättre hela tiden. Det tackar jag för.

Allt känns dock helt overkligt fortfarande.
Jag kan verkligen inte förstå att jag verkligen satt och planerade begravning,
med en av mitt livs förebilder framför mig - utan vetskapen om han över huvud taget levde.
Det är helt sjukt.
Kanske borde jag skriva en bearbetningstext om det också? Det får nog bli senare isf. Om jag orkar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback