"Fan vad cool du är, Sara!"

I torsdags fick jag en komplimang jag faktiskt kunde hålla med om. Eller åtminstone lyckas övertala mig själv att hålla med om. De reflexbundna reaktionerna finns fortfarande kvar, men verkar villiga att ruckas på. Känns bra.
I alla fall. Komplimangen var citatet i rubriken och kom till följd av att jag pratade om min förhoppningsvis kommande volontärresa. Äntligen har jag nämligen fått arslet ur vagnen och gjort något av mina tonårsdrömmar. Jag har varken varit mogen eller haft ekonomi nog förrän nu, men nu är det verkligen dags att ge sig iväg ut och växa ännu mer. Peppkvoten är hög. Än så länge är bara ansökan och motivationsbrevet inskickat, men jag har ändå hopp om framtiden. Och Fa-an vad jag är cool!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback