Dorotean

jag vet inte riktigt vad det är

men det som om tjälen går ur själen också.

Jag blir rörd av ingenting,

och känner ett trängande behov

att ge presenter till folk.

För att liksom visa min uppskattning.

I år har det gått så långt att

jag blev rörd när jag kom på

vad jag ville ge min lilla lillesyster i födelsedagspresent.

En bok. 

Något annat jag blir rörd av är

En Unge i Minuten.

Inte för att det är något konstigt,

jag satt och grät inför Barnmorskorna också.

Men lite märkligt känns det

när tårarna börjar strila av

en nyanländ unges första skrik.

Och att jag dessutom sitter och

krystar med den födande modern.

Av min vänskapskrets att döma

är detta beteende mycket märkligt.

De vrider sig av smärta av tanken,

medan jag hoppar av glädje av tanken. 

Fan, har jag tagit mina p-piller idag?