Skolavslutning
Japp. Jag är nyss hemkommen från en skolavslutning. Inte min skolavslutning då förståss eftersom jag hade den för över en vecka sen (nästan två enligt mig). Onej, det var min systers skolavslutning faktiskt. Egentligen känns det väl lite halvfel att komma och se när ens syster slutar åttan, det är ju i princip ingenting men min syster skulle ju faktiskt sjunga, så hon var uppbackad av halva släkten (far, mor, ena bror, jag och så morfar. Det är typ halva släkten).
Och det var ju...intressant. Kanske inte själva sångerna (intressant är väl inget bra betyg på en sång? :O) utan hela företeelsen med föräldrar och anhöriga som väntar utanför kyrkan, tågande elever som kommer över herrgårdsplan, paniken över att få en sittplats, inledande och avslutande psalmer, tal av kyrkoexpedit (eh?) med alldeles för mycket gud inblandat och så till sista betygsutdelningen. Det var väl i princip det som hände, förrutom sånger framförda av syrran, syrran + vän, hela nian x2 och lite blockflöjtsspel. Det kanske inte låtar så mycket för världen, men det var det faktiskt! Jag tycker det är så himla intressant att bara betrakta människor, registrera hur de beter/talar/rör sig o.s.v för att sen komma fram till värsta berättelsen. Då kan ni ju tänka er hur det var att se betygsutdelningen. I och för sig är jag lite halvt bekant med dem innan (de gick ju i sjuan när jag gick i nian på samma skola) så jag har ju några hum om hur läget är men det var ändå så tydligt. Man såg direkt vilken som var den sötaste flickan, tuffaste killen, osjälvsäkraste människan och vem som hade högst betyg. Och hur talande är det inte när vissa (3-4 stycken kanske) får början till applåd även fast Biträdande Rektorn förklarat att det skulle vara en applåd för samtliga, efteråt?! Jagmenar, det var ju inte så att hon med asperger syndrom som, inte ett dugg oförklarligt, gav ett något udda uttryck gav ett intryck av att vara en av de där coola. Nej, det var väl snarare han som på eget bevåg grabbade tag i Biträdande Rektorn och gav honom en ordentlig kram under "Betyg och ros"-utdelningen. Ni fattar läget va? Och för mig ger det verkligen vatten på min kvarn, eller bränsle till motorn som kanske skulle kunna vara om än löjlig, men modern tolkning av det gamla uttrycket. Motorn (eller kvarnen) är i det här fallet min tankemaskin och tillika hjärna. Det bara sprudlar en massa tankar om hur jävligt de där ocoola måste haft det - och det vet jag alldeles för väl. De har rent ut sagt haft ett helvete och så hoppas jag lite på att de-där-andra som inte upplevt något helvete men ändå är en stor del av det är medvetna om det. Jag får allvarligt ont i magen av att tänka på att utfrysare, mobbare och annat drägg inte är medvetna om vad de får andra att utstå p.g.a dem själva. Eller ja, på grund och på grund - man har väl alltid något slags val men det känns ändå rätt pissljummet att välja vem man "vill vara" för att slippa otäckheter. Man ska ju förfan kunna vara vem man vill, var som helst utan att behöva lida för det... Oavsett om man bor i en stad där det bor 70 miljoner och ingen bryr sig om varandra, eller en byhåla där det bor 2000 pers och alla kan allas släktträd, förflutet osv. osv. osv. För mig är sånt så självklart. Men tydligen inte. Nåja. Tillbaka till skolavslutningen. Det var egentligen hur mysigt som helst. Inproppad i nyrenoverad kyrka med en massa Håle-bor som sjunger psalmerna 199 och 200. Kan det bli bättre? När man dessutom nästintill började gråta för att niorna sjöng samma sång som man själv sjöng när tiden för att sluta nian var inne. Och syrran var ju en stjärna förståss, hon är ju släkt med mig liksompliksom, iofs var hon lite väl nervös när hon sjöng själv. Men det gjorde inget :) Niornas sång var....intressant. Det kändes liksom inte helt hundra bara, vet inte varför. Sen var det väl inget överdrivet anmärkningsvärt som hände, förrutom när jag träffade på min föredetta engelskalärarinna som känner min nuvarande svenskalärarinna och det första hon (f.d engelskalärainnan) sa var "Jag höörde att du hade gjort ett sånt bra nationellt prov i svenska när du var i New York!!!!!" Eeh... ja. Hördes det över hela atlanten? Eller är det så att lärarna är så befästa vid sina elever att de inte talar om annat? Vet inte riktigt vilket som känns värst.. men ja, det var ju trevligt att höra ändå. Till sist fick man bevittna en massa gråtande nior som var ledsna sådär som man bara är när man slutar nian. Och sen var det slut.
Och det var ju...intressant. Kanske inte själva sångerna (intressant är väl inget bra betyg på en sång? :O) utan hela företeelsen med föräldrar och anhöriga som väntar utanför kyrkan, tågande elever som kommer över herrgårdsplan, paniken över att få en sittplats, inledande och avslutande psalmer, tal av kyrkoexpedit (eh?) med alldeles för mycket gud inblandat och så till sista betygsutdelningen. Det var väl i princip det som hände, förrutom sånger framförda av syrran, syrran + vän, hela nian x2 och lite blockflöjtsspel. Det kanske inte låtar så mycket för världen, men det var det faktiskt! Jag tycker det är så himla intressant att bara betrakta människor, registrera hur de beter/talar/rör sig o.s.v för att sen komma fram till värsta berättelsen. Då kan ni ju tänka er hur det var att se betygsutdelningen. I och för sig är jag lite halvt bekant med dem innan (de gick ju i sjuan när jag gick i nian på samma skola) så jag har ju några hum om hur läget är men det var ändå så tydligt. Man såg direkt vilken som var den sötaste flickan, tuffaste killen, osjälvsäkraste människan och vem som hade högst betyg. Och hur talande är det inte när vissa (3-4 stycken kanske) får början till applåd även fast Biträdande Rektorn förklarat att det skulle vara en applåd för samtliga, efteråt?! Jagmenar, det var ju inte så att hon med asperger syndrom som, inte ett dugg oförklarligt, gav ett något udda uttryck gav ett intryck av att vara en av de där coola. Nej, det var väl snarare han som på eget bevåg grabbade tag i Biträdande Rektorn och gav honom en ordentlig kram under "Betyg och ros"-utdelningen. Ni fattar läget va? Och för mig ger det verkligen vatten på min kvarn, eller bränsle till motorn som kanske skulle kunna vara om än löjlig, men modern tolkning av det gamla uttrycket. Motorn (eller kvarnen) är i det här fallet min tankemaskin och tillika hjärna. Det bara sprudlar en massa tankar om hur jävligt de där ocoola måste haft det - och det vet jag alldeles för väl. De har rent ut sagt haft ett helvete och så hoppas jag lite på att de-där-andra som inte upplevt något helvete men ändå är en stor del av det är medvetna om det. Jag får allvarligt ont i magen av att tänka på att utfrysare, mobbare och annat drägg inte är medvetna om vad de får andra att utstå p.g.a dem själva. Eller ja, på grund och på grund - man har väl alltid något slags val men det känns ändå rätt pissljummet att välja vem man "vill vara" för att slippa otäckheter. Man ska ju förfan kunna vara vem man vill, var som helst utan att behöva lida för det... Oavsett om man bor i en stad där det bor 70 miljoner och ingen bryr sig om varandra, eller en byhåla där det bor 2000 pers och alla kan allas släktträd, förflutet osv. osv. osv. För mig är sånt så självklart. Men tydligen inte. Nåja. Tillbaka till skolavslutningen. Det var egentligen hur mysigt som helst. Inproppad i nyrenoverad kyrka med en massa Håle-bor som sjunger psalmerna 199 och 200. Kan det bli bättre? När man dessutom nästintill började gråta för att niorna sjöng samma sång som man själv sjöng när tiden för att sluta nian var inne. Och syrran var ju en stjärna förståss, hon är ju släkt med mig liksompliksom, iofs var hon lite väl nervös när hon sjöng själv. Men det gjorde inget :) Niornas sång var....intressant. Det kändes liksom inte helt hundra bara, vet inte varför. Sen var det väl inget överdrivet anmärkningsvärt som hände, förrutom när jag träffade på min föredetta engelskalärarinna som känner min nuvarande svenskalärarinna och det första hon (f.d engelskalärainnan) sa var "Jag höörde att du hade gjort ett sånt bra nationellt prov i svenska när du var i New York!!!!!" Eeh... ja. Hördes det över hela atlanten? Eller är det så att lärarna är så befästa vid sina elever att de inte talar om annat? Vet inte riktigt vilket som känns värst.. men ja, det var ju trevligt att höra ändå. Till sist fick man bevittna en massa gråtande nior som var ledsna sådär som man bara är när man slutar nian. Och sen var det slut.
Mitt sommarlov <33
Mitt sommarlov
Var jätteskönt mitt sommarlov ska bli
Då är man ledig hela långa dan
Och alla människor vill ut på landet
Och nästan ingen vill gå kvar i stan
Mitt sommarlov
Var jätteskönt mitt sommarlov ska bli
Med bad och sol och jordgubbar och glass
Tänk när man springer barfota i gräset
Och humlor surrar kring i solens gass
Och jag ska önska mig många soliga dagar
Så det blir varmt i vattnet i vår vik
Mitt sommarlov
Var jätteskönt mitt sommarlov ska bli
Med alla blommorna på grönan äng
Man står och ser på hästarna i hagen
Och vet att inget är som sommaren
Och vet att inget är som sommaren
Ja, nu har väl ändå sommarlovet börjat på riktigt? Även fast det var i Tisdags
skolavslutningen höll hus (eller tak om man gillar pappa-humor) är det först
idag det riktigt känns att det är lov. I alla fall för mig. Hela förra veckan var
ett töcken av en massa ovardagligt så i alla fall för mig börjar lovet idag. Men
för att ge sommarlovs-starten någon som helst rättvisa tänkte jag ändå beskriva
förra veckan. Den inleddes med att jag c:a 07:20 gav mig iväg hemifrån med
destination skola. Inget konstigt med det egentligen om det inte hade varit för
den 20 kilo (tror jag) tunga packningen jag hade på ryggning. Det var en packning
som var i fjällvandrarstorlek och -innehåll. Med anledning av den stora
fjällvandringen jag och min klass (eller ja 20 skolkamrater) ska genomföra 20-28
Augusti i år var det nu dags att träna. Träningen var lagd i Fjällnora så runt klockan
10 bar det iväg med buss ut dit. Efter lite missöden (vi råkade missa busshållplatsen
så vi fick ta nästa buss tillbaka en hållplats) var det dags att börja promenaden,
eller vad man nu ska kalla den. Den är ju inte sådär jätteintressant att beskriva i
detalj men jag kan säga att det var inte med vana steg man tog sig ut i terrängen,
med den tunga packningen och i den hettan! Jag vet inte riktigt hur läraren hade
planerat i och med att det inte fanns En Enda möjlighet att fylla på vatten under
hela vandringen och vi var ute i sex timmar. Det sänkte helhetsupplevelsen ganska
rejält. Men i det stora hela gick det nog bra, både för mig individuellt men också för
gruppen. Man anpassade sig, de som kunde hjälpte de som behövde och det hela blev
betydligt mindre gnälligt än vad jag väntat mig. Men som vi rusade mot vattenkranarna
när vi kom till tältplatsen! Jag drack en halvliter på några sekunder och under kvällen
drack jag säkert 1-1,5 liter till. Det är inte illa med tanke på att jag aldrig dricker mellan
måltiderna annars... Kvällen fylldes med kajakpadling (eller kanadensare-padling
kanske det heter?). Det var i alla fall otroligt ångestfyllt för mig men till sist tog jag mig
ner i den där jävla båten. Är rädd att min medpassagerare fick göra största delen av
jobbet under själva färden, men det är inte mycket att göra åt. Det blev en ro- och
tankefylld tur med diverse lekar och snålskjutsandes och efter 2 timmar och 45 minuter
(läraren sa att det skulle ta c:a en timme) var vi iland precis lagom tills det att solen
gick ner 21:49. Då blev det grill (quornfilé på hårdbröd med paprikaost är numer
ett substitut till korv, bröd och ketchup) och såntdär mys och sen kröp jag in i
några vänners tält då min tältkamrat ville sova men inte jag. Där pratades det om en
massa olämpligt (vi glömde att det var tältduk och inte ljudisolerad vägg X antal gånger),
åts en massa olämpligt och skrattades åt en massa lämligt. Runt midnatt (tror jag,
har absolut ingen koll egentligen) kröp jag dock ner i min sovsäck på klädd: Underställ,
T-shirt, microfleastetröja, träningsoverall, sockor och mössa. Jag var nog den enda som
svettades när vi blev väckta runt 7-snåret. Då blev det frukost, lunchtillagning,
påklädning och packning inför en såkallad dagstur. Det var en lite kortare tur (5 km typ)
med betydligt lättare packning. Den promenaden var helt underbar och jag tror inte
att någon gnällde :) Lunch intogs på klipphäll med utsikt över vattnet. Vad för vatten
det är har jag ingen aning om. Min geografiska kunskap ligger på ungefär 0.
Efter den begav vi oss i ganska rask takt tillbaka till tältplatsen för att ta ner tält, packa
ihop och göra oss i ordning för att ta oss upp till busshållplatsen igen. Den
promenaden var dock inte alls att leka med, mina stenhårda axlar och nacke
ville allt annat än få den tyngden på sig igen och med sönderspruckna fötter
Och en krampande bröstkorg blev det allt annat än en lek. Men det var bara att bita
ihop och efter 3 kilometer var vi framme. Jag kan säga att jag inte var ensam
om att fortfort knäppa av migg ryggsäcken och bege mig in i skuggan. Jag tycker
allvarligt synd om de som fick dela buss med oss 20 svettluktande ungdomar ända
in till Uppsala, men vad kunde vi göra? Värmen var iofs inte något som gjorde
det hela till någon fördel. Och jag antar också att det inte direkt var uppskattat när
man kom och satte sig på torget i skolan, helt okapabel att ta sig för något, så jag satt
där och stank istället. Uppenbarligen var jag ovanligt tyst eftersom några frågade om
jag behövde första hjälpen när jag inte kom med värsta redogörelsen det första jag
gjorde. Nåja, jag satt där i alla fall och var allmänt dusch-sugen men då mina
vänner gått för att handla mat tänkte jag var snäll och vänta på dem. Dock gick det
längre och längre tid och jag blev surare och surare för varje minut som gick.
Jag ville ju liksom väldigt gärna duscha o göra mig ordning inför skolavslutningen
utan att stressa. Så när de till slut kom efter att jag bad en annan vän att hälsa
dem att de kunde skynda sig om hon mötte dem var jag lätt och lagomt irriterad.
När det dessutom visat sig att en av dem inte tagit ut sina grejer från lärarrummet,
och antagit att lärarna skulle stannat där hela kvällen, och hon begärde att vi
skulle hjälpa henne att ordna upp det hela blev det för mycket och jag tog min
kasse och gick, utan dem. FYFAN vad det var skönt att duscha!! Jag stog där hur
länge som helst och tvålade/schamponerade in mig ett flertal gånger. Dessutom
lyckades jag få ut lite av stelheten i nacken genom att duscha extremt varmt länge
på de ömma punkterna. Fy så skönt det var. Efter påklädning, sminkning och annat
kvinnligt tjafs var det så dags för den årliga skolavslutningen på taket. Och ja, vad
kan man säga? Våran skola är verkligen söt =) Tycker det är helt fenomenalt kul
att de samlar oss på taket av skolan för att sjunga sommarlåtar, ge ut medaljer och
tacka för i år och så vidare. Sen att sånginsatsen var extremt bristande hos vissa,
och att en del av gästerna (självklart de omogna ettorna och deras utomstående vänner)
betedde sig extremt illa behöver man inte prata så högt om. Så efter att vi haft en kort
samling i klassrummet för att få betygen och ta sommarlov på riktigt hade vi alltså
sommarlov. Det skulle firas med middag mellan mig och de närmaste klasskamraterna.
Något som visade sig vara lättare sagt än gjort. Dels var det ju dagen före helgdag
(nationaldagen) så det var extremt populärt att gå ut och äta på någon av
estaurangerna med utservering, och dels fanns det de som hade ekonomiska
begränsningar så hittade vi en restaurang med platser var det ändå inte säkert att
det gick för sig. Efter överjävligt många om och men slutade det i alla fall på den
grekiska restaurangen Tzatsiki med uteservering precis vid fyrisån. Mycket trevligt!
Blev att ta 22-tåget hem och bli hämtad i Örbyhus. Kan garantera att
jag sov gott sen, somnade på stört.
Och nu tror ni säkert att jag tog tillfället i akt och sov länge länge på
nationaldagsmorgonen/förmiddagen. Med tanke på den ringa sömn jag fått
under skolåret, hur stressad jag varit osv. Men nej, O nej. Tror ni jag kan låta
den "traditionsenliga" nazimarchen i Sthlm gå ostörd? ALDRIG! Därför blev det
att vakna klockan 8 för att bege sig mot huvudstaden klockan 9. På vägen dit
fick jag besked att jag blev tvungen att genomföra demonstrationen ensam,
men det är inget som hindrat mig innan så. Klockan 11 var jag på
södermalmsplan (tror jag den heter. ligger vid slussen i alla fall) och det
hela inleddes med talare och lite musik. Det var hiskeligt varmt och jag var
redan där törstig, men jag tordes mig inte på att smita iväg och köpa dricka
så jag höll ut. Runt 15-20 över gick vi så iväg ut mot hornsgatan alla 1000
demonstrationssugna människor för att skrika oss hesa.Härligt var det må
jag säga! Dock känns det alltid lite obehagligt med AFA som har en förträfflig
teknik på att sprida ut sig och höras genom en hel demo, trotts att det inte är deras.
Samma sak hände idag, de fullkomligt tog över NMR. Tyvärr var han med megafon
någon slags debutant som inte visste alls hur slagorden lät, rent rytm-mässigt så
han fick inte mycket gensvar. Men ja, det var som sagt skoj ändå :D Blev lite
pride-parad känsla att gå i gassande solskenet på Hornsgatan och sådär.
Var skönt att komma fram till medis och sätta sig i skuggan och lyssna på lite
schysst musik och en del duktiga talare. Runt 12-12:30 var hela grejen slut och
det var tänkt att jag skulle ta mig ner mot stan och inhandla shorts och sandaler.
Jag tog mig till slut ner på stan (gick mot globen först....) men något inhandlat
blev det inte. Jag var helt lam och fick inte ett dugg vettigt gjort, lallade runt
lite för mig själv ett tag utan varken mål eller syfte så jag tog mig själv i kragen
och gick till Hemköp köpte bröd och banan och gick och satte mig i skuggan i
kungsan istället. Vad har de gjort med kungsan föresten?! Ser ju helt förfärligt
ut med de där tälten och mat kan man faktiskt få på andra sätt! Nåja, jag satt
där och åt, drack och konverserade med en kladdig 2-åring ett tag. Kändes
rätt skönt efter en sån "hård" demonstration. Där satt jag och bara softade tills
träsmaken började nalkas och jag gick till pocket shop och handlade böcker istället.
Så Emma, boken är i alla fall inhandlad nu! :) Sen blev det dags för att bege
sig mot Knivsta där vi skulle grilla med ena Amnesty-gruppen hos en av
gruppmedlemmarna. För ovanlighetens skull gick hela resan som planerat
och vi hittade ganska direkt till hennes bostad, trots i princip fullständig frånvaro
av tidigare erfarenheter av Knivsta. Väl där tog det inte lång tid innan grillen hade
"tänds" (det var någon high-tec pryl som inte brann utan tändes med en el-gaffel typ)
och våra grönsaksspett var ditlagda. Åh vilken härligt god sommarmiddag det blev,
men värsta friska hemmagjorda potatissalladen. Och helt traditionsenligt grillad
chokladbanan med glasstill efterrätt. MMMMMMH!!!!! säger jag bara.
När vi var fullproppade och hade pratar igenom oss X antal ämnen stod kubbspel
på schemat. Tyvärr hade jag oturen att vara med det förlorande laget (vad det beror på
har jag ingen aning) båda matcherna, men jag blev inte sur för det. Sen
återgick vi till trädgårdsmöblerna, tog fram cider, öl och nötter och fortsatte prata.
En mycket trevlig kväll :) Även idag blev det till att ta 22-tåget hem och bli hämtad i Örbyhus.
Torsdagen var full av intetsägande tidsfördriv, därför säger jag just ingenting om den.
Fredagen där emot bar jag, efter flera grubblerier, iväg mot sthlm och
kerö där jag spenderande hela helgen. Låg i princip i skuggan hela
helgen, och gjorde jag inte det låg jag i sängen.... eller var ute med
hunden. Var hur skönt som helst! Blev dock inget bad denna gång,
trots tjat från vissa^^ men jag har ju som sagt hela sommaren på mig.
På väg hem i går, Söndag, gjorde jag ett uppehåll i Uppsala där jag gick
på café, eller ungdomens hus med lite folk och lyssnade på musik.
Där fick jag erfara hur konst verkligen kan vara relativt då jag kom på
mig själv att tänka att det var mer konst när en kille satte på sig skorna
(iofs på ett väldigt lustigt sätt och under märkliga omständigeter) än
när en ung tjej stod och framförde sina egenhändigt producerade låtar.
Mycket intressant om du frågar mig.
För övrigt funderar jag på att börja spela nyckelharpa,
och på att klä på mig och gå och bada nu.
VÄRME!!!
Majonnäsburken och två koppar kaffe.
När saker och ting i ditt liv nästan har blivit för mycket för dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar, Han frågade sen sina studenter om burken var full.
Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt, så småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna.
Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en burk med sand och hällde sanden i burken, naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen.
Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt "ja". Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen.
Studenterna skrattade.
"Nu", sa professorn medan skratten klingade ut, "vill jag påminnas om att den här burken representerar era liv, Golfbollarna representerar de viktiga sakerna. Familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod ändå skulle fylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar det andra sakerna som betyder något, som ett hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat små sakerna.
"om ni lägger sanden i burken först", fortsatte professorn "går det inte att få plats med golfbollarna eller småsten. Samma sak är det med livet. Om du lägger ner all tid och energi på småsakerna finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så... var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn, Ta med din partner ut på middag, Ägna en omgång till allt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om "golfbollarna" för sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand."
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.
Professorn log. "Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er: att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän."
"I cuddled with a condom because im sexy as hell"
Test - vilken blir din mening?
Välj månaden (numret) du är född i:
1 - I ate
2 - I needed
3 - I ran naked with
4 - I shot
5 - I cuddled with
6 - I smoked with
7 - I banged
8 - I ran shirtless with
9 - I stabbed
10 - I killed
11 - I slept with
12 - I killed
Välj datumet du är född på
01 - the trojan man
02 - a dog
03 - a jew
04 - Paris Hilton
05 - a toothbrush
06 - a homo
07 - Barny the dinosaur
08 - a prostitute
09 - a pornstar
10 - a bag of weed
11 - the kool-aid-man
12 - Santa Claus
13 - a condom
14 - a whorè
15 - an orange
16 - a stripper
17 - a bisexual
18 - a horse
19 - my boyfriend
20 - a crackhead
21 - a homeless guy
22 - my lover
23 - my crush
24 - a easter egg
25 - a jar of honey
26 - a hottie
27 - a bowl of cereal
28 - a french fry
29 - your dealer
30 - a glass of milk
31 - Your grandma
Välj färgen på tröjan/plagget du har på dig
White - Because thats how i roll
Black - because im sexy as hell
Pink - Because the lil people told me to
Red - because I have AMAZING boobs
Blue - because I'm a pimp and your jealous
Polka Dots - because I hate my life
Purple - because I'm gày
Gray - because I love marijuana
Other - because I have double D's
Green - because I'm good in bed
Orange - because I smoke crack
Turqoise - because I have a noodle in my nose
Brown - because i had to
Shirtless - because I've got abs
Välj månaden (numret) du är född i:
1 - I ate
2 - I needed
3 - I ran naked with
4 - I shot
5 - I cuddled with
6 - I smoked with
7 - I banged
8 - I ran shirtless with
9 - I stabbed
10 - I killed
11 - I slept with
12 - I killed
Välj datumet du är född på
01 - the trojan man
02 - a dog
03 - a jew
04 - Paris Hilton
05 - a toothbrush
06 - a homo
07 - Barny the dinosaur
08 - a prostitute
09 - a pornstar
10 - a bag of weed
11 - the kool-aid-man
12 - Santa Claus
13 - a condom
14 - a whorè
15 - an orange
16 - a stripper
17 - a bisexual
18 - a horse
19 - my boyfriend
20 - a crackhead
21 - a homeless guy
22 - my lover
23 - my crush
24 - a easter egg
25 - a jar of honey
26 - a hottie
27 - a bowl of cereal
28 - a french fry
29 - your dealer
30 - a glass of milk
31 - Your grandma
Välj färgen på tröjan/plagget du har på dig
White - Because thats how i roll
Black - because im sexy as hell
Pink - Because the lil people told me to
Red - because I have AMAZING boobs
Blue - because I'm a pimp and your jealous
Polka Dots - because I hate my life
Purple - because I'm gày
Gray - because I love marijuana
Other - because I have double D's
Green - because I'm good in bed
Orange - because I smoke crack
Turqoise - because I have a noodle in my nose
Brown - because i had to
Shirtless - because I've got abs
Sjukling?
Sitter här med igentäppt näsa, ett huvud som känns som enn uppblåst ballong och stressad som en ekorre i hjul (jag älskar konstiga jämförelser ja).
Feberfrossa och konstig känsla i käften efter tandläkarbesök är inte heller något som får mig att njuta
så det verkar inte bättre än att man får ta nästa buss hem, skriva klart engelskauppsatsen och hoppas på det bästa.
Värme
Feberfrossa och konstig känsla i käften efter tandläkarbesök är inte heller något som får mig att njuta
så det verkar inte bättre än att man får ta nästa buss hem, skriva klart engelskauppsatsen och hoppas på det bästa.
Värme
Betygskris
Hahahahahahahaha.
Jag, tjockisen som på högstadiet skolkade till mig ett oförtjänt betyg i idrott, får MVG i Idrott & Hälsa A.
Wonderful!!
Jag, tjockisen som på högstadiet skolkade till mig ett oförtjänt betyg i idrott, får MVG i Idrott & Hälsa A.
Wonderful!!
Grubbelsmurfen
14 dagar kvar
IDAG är ännu en dag proppfylld av grubblerier och nu var det tänkt att det skulle komma en redogörelse för hur grubblerierna sett ut. Men ja.. min uttrycksgen tycks fortfarande vara försvunnen så om jag vore läsare skulle jag inte alls förvänta mig det bästa. Nåväl, förrutom alla positiva saker jag fick med mig hem i bagaget (både litterärt och bokstavligt talat) från Det Stora Äpplet har jag fortfarande vissa men därifrån. Och då menar jag inte mitt köttsår till brännskada jag har på vänstra foten efter en jävla plattång. Jag menar irritationer på klasskamrater. Ja, jag skäms över det här , men försvarar det som naturligt. Den gångna veckan med det intensiva umgänget med klasskamrater som man annars bara brukar titta på (Ja, det är den relationen vi har i vår klass) 7,5 timmar om dygnet blev för mycket. Jag upptäckte sidor hos annars fullständigt vettiga och bra människor som jag nu inte kan låta bli att tänka på, tyvärr. Tyvärr är jag nog också rätt överdålig på att dölja mitt missnöje över den här egenskapen hos den här personen och det har redan lett till missförstånd och annat otrevligt. Jag tycker ju liksom om den här personen, och trivs jättebra med den men.. Resan bar med sig otyg som sagt. Och jag märkte klart och tydligt vilka man var van att umgås med och alltså kände till alla små egenheter. Det underlättade att det fanns några såna där också kan man säga :)
Men nog om det och över till lite annat gnäll istället.
Egentligen skulle jag vilja gnälla över den svenska psykvården, men eftersom jag fortfarande inte är helt 100 på att jag verkligen verkligen har belägg för det vet jag inte om jag vågar. Jagmenar, även fast jag satt och spydde ut en massa om hur jag hatade mitt liv och att jag önskade det ur mig var jag inget akutfall då, och lär således inte vara det nu heller. Sen att 2,5 månader är överdrivet mycket längre än den två till tre veckorna förvarnade väntetiden får man ju säga vad man vill om. Jag har som sagt inget som helst förtroende för den där mannen, min "psykolog", och får nästan ont i magen av att tänka på det, men vad gör man? Det verkar ju inte bättre än att jag ska behöva springa in där med givärspipan i mun där för att få någon som helst hjälp, och eftersom jag (förhoppningsvis förståeligt) inte är ett dugg sugen på att göra det får jag väl bita ihop ett tag till. Jag blir så less bara när annat folk ska behöva lida för att jag lider av att jag tidigare lidit ännu mer, och mest är jag väl rädd för att folk ska lessna på mig tillbaka. Det funkar liksom inte att vara sur, grinig och förjävligt som värsta pubbeungen och skylla allt på det förflutna så är allt förlåtet. Det är liksom inget man vill, eller för den delen kan, köra med varje gång inte smilbanden är spända. Men jag säger som han som sket i vasken: Det löser sig.
Hade ett intressant samtal med mor min i går föresten, och samtalet var syskonen i familjen. Det startade med att jag berättade att min nuvarande svenskalärarinna träffat på min före detta engelskalärarinna och att de hade ungefär samma, positiva (åh herregud, hur gick det till) uppfattning om mig och att jag och min syster tydligen var lika...positiva. Det höll ju mor med om förståss (kunde hon annat? det är ju hon som klämt fram oss) och så kom vi in på hur lika vi syskon faktiskt är. Kanske inte rent utseendemässigt (fast det är väl inte jag rätt person att säga) men personlighetsmässigt är vi trotts våra olikheter (en pengagalen ekonom, en riktig slacker, en punkig sångare och så jag) faktiskt lika. Det finns liksom något där, som alla har. Min mor höll med, men efter ytterligare samtal kom det fram att hon tänkte på helt andra saker än jag. Medan jag tänkte på den här sidan hos oss, den bestämde som är hur tydlig som helst att den kommer från pappa, tänkte hon på att vi alltid är så bra på det vi gör. Dock sa hon att en av bröderna var lite avvikande eftersom han aldrig visade, han har alltid slutat på allt han varit bra på (och skolan har han inte brytt sig om). Intressant värre.
Men nä.. nu tänkte jag få arslet ur vagnen och plugga lite istället.
VÄRME!
IDAG är ännu en dag proppfylld av grubblerier och nu var det tänkt att det skulle komma en redogörelse för hur grubblerierna sett ut. Men ja.. min uttrycksgen tycks fortfarande vara försvunnen så om jag vore läsare skulle jag inte alls förvänta mig det bästa. Nåväl, förrutom alla positiva saker jag fick med mig hem i bagaget (både litterärt och bokstavligt talat) från Det Stora Äpplet har jag fortfarande vissa men därifrån. Och då menar jag inte mitt köttsår till brännskada jag har på vänstra foten efter en jävla plattång. Jag menar irritationer på klasskamrater. Ja, jag skäms över det här , men försvarar det som naturligt. Den gångna veckan med det intensiva umgänget med klasskamrater som man annars bara brukar titta på (Ja, det är den relationen vi har i vår klass) 7,5 timmar om dygnet blev för mycket. Jag upptäckte sidor hos annars fullständigt vettiga och bra människor som jag nu inte kan låta bli att tänka på, tyvärr. Tyvärr är jag nog också rätt överdålig på att dölja mitt missnöje över den här egenskapen hos den här personen och det har redan lett till missförstånd och annat otrevligt. Jag tycker ju liksom om den här personen, och trivs jättebra med den men.. Resan bar med sig otyg som sagt. Och jag märkte klart och tydligt vilka man var van att umgås med och alltså kände till alla små egenheter. Det underlättade att det fanns några såna där också kan man säga :)
Men nog om det och över till lite annat gnäll istället.
Egentligen skulle jag vilja gnälla över den svenska psykvården, men eftersom jag fortfarande inte är helt 100 på att jag verkligen verkligen har belägg för det vet jag inte om jag vågar. Jagmenar, även fast jag satt och spydde ut en massa om hur jag hatade mitt liv och att jag önskade det ur mig var jag inget akutfall då, och lär således inte vara det nu heller. Sen att 2,5 månader är överdrivet mycket längre än den två till tre veckorna förvarnade väntetiden får man ju säga vad man vill om. Jag har som sagt inget som helst förtroende för den där mannen, min "psykolog", och får nästan ont i magen av att tänka på det, men vad gör man? Det verkar ju inte bättre än att jag ska behöva springa in där med givärspipan i mun där för att få någon som helst hjälp, och eftersom jag (förhoppningsvis förståeligt) inte är ett dugg sugen på att göra det får jag väl bita ihop ett tag till. Jag blir så less bara när annat folk ska behöva lida för att jag lider av att jag tidigare lidit ännu mer, och mest är jag väl rädd för att folk ska lessna på mig tillbaka. Det funkar liksom inte att vara sur, grinig och förjävligt som värsta pubbeungen och skylla allt på det förflutna så är allt förlåtet. Det är liksom inget man vill, eller för den delen kan, köra med varje gång inte smilbanden är spända. Men jag säger som han som sket i vasken: Det löser sig.
Hade ett intressant samtal med mor min i går föresten, och samtalet var syskonen i familjen. Det startade med att jag berättade att min nuvarande svenskalärarinna träffat på min före detta engelskalärarinna och att de hade ungefär samma, positiva (åh herregud, hur gick det till) uppfattning om mig och att jag och min syster tydligen var lika...positiva. Det höll ju mor med om förståss (kunde hon annat? det är ju hon som klämt fram oss) och så kom vi in på hur lika vi syskon faktiskt är. Kanske inte rent utseendemässigt (fast det är väl inte jag rätt person att säga) men personlighetsmässigt är vi trotts våra olikheter (en pengagalen ekonom, en riktig slacker, en punkig sångare och så jag) faktiskt lika. Det finns liksom något där, som alla har. Min mor höll med, men efter ytterligare samtal kom det fram att hon tänkte på helt andra saker än jag. Medan jag tänkte på den här sidan hos oss, den bestämde som är hur tydlig som helst att den kommer från pappa, tänkte hon på att vi alltid är så bra på det vi gör. Dock sa hon att en av bröderna var lite avvikande eftersom han aldrig visade, han har alltid slutat på allt han varit bra på (och skolan har han inte brytt sig om). Intressant värre.
Men nä.. nu tänkte jag få arslet ur vagnen och plugga lite istället.
VÄRME!
Minst sagt stressigt
Drömmar är fan fantastiska. Eller i alla fall för mig är det lite smått otroligt att en dröm kan väcka så starka känslor i en så man börjar gråta. På riktigt. I och för sig har det hänt mig flera gånger tidigare, men i natt - eller går natt som det faktiskt var - tar faktiskt priset. Innan har jag vaknat gråtandes efter att ha drömt mysiga saker som att min brorsa spottat mig i ansiktet (hrmm) och det är ju ganska förståeligt att gråta över en sådan sak. Dels för kränkningen det innebär att få något i ansiktet men också för att han retade mig en massa innan. Men här om natten då, kan någon gissa sig på vad jag drömde då? Jo, att en av mina lärare i skolan (eeh, ja var annars har jag lärare någon stans?) skulle sluta. Och det gjorde mig helt förkrossad, jag var så ledsen så det vred sig i magen på mig till och med. Det känns ju inte alls överdrivet. I och för sig är det en bra och schysst lärare, men ändå. Har extremt svårt att se mig själv storböla för att en lärare slutar. Och det jag tyckte var hemskast i drömmen var att hon inte skulle vara min lärare i en kurs jag ska läsa nästa år, det var tydligen största katastrofen någonsin - för då skulle jag tydligen få IG. Hahahah, helt sjukt vare.
Och det är helt sjukt vad med plugg det är i skolan nu. Känns ju så lagom roligt att Trots våran stresshanteringsdag + förelsäning på idrotten verkar det inte direkt som om lärarna vill tillämpa det. På agendan just nu har jag att göra:
Och det är helt sjukt vad med plugg det är i skolan nu. Känns ju så lagom roligt att Trots våran stresshanteringsdag + förelsäning på idrotten verkar det inte direkt som om lärarna vill tillämpa det. På agendan just nu har jag att göra:
- En uppsats om Aboriginer
- En uppsats om feministrörelsen på 70-talet
- En engelsk bok att läsa + skriva uppsats till den
- En psykolibok att läsa + skriva uppsats till den
- Plugga till ett "miniprov" i filosofi
- Göra ett arbete om kulturdagen på Kultur- och idéhistorian
- Hemtentamen i Idrott och Hälsa
En liten eftermiddagsundran
Varför i hela fridens namn (eeh, säger folk så fortfarande?) har vi fått i uppgift på Engelskan att läsa en bok som är helt pervers? Jag har läst 4 kapitel och redan behövt ta del av hur en katolsk präst försöker få huvudkaraktären att "ta på honom" och annat mys.
Plus att Huvudkaraktären redan "tagit på sig själv" X antal gånger, för mig helt omotiverat.
Blöh, man blir inte direkt sugen på att läsa vidare.
Plus att Huvudkaraktären redan "tagit på sig själv" X antal gånger, för mig helt omotiverat.
Blöh, man blir inte direkt sugen på att läsa vidare.
Dagens citat
"Att det lilla aset fortfarande lever,
det fattar jag inte alltså"
om Ebba von Sydow
"Om tjejer lärde sig onanera som killar
skulle Ikea gå i konkurs på tre dar"
"Ska man behöva göra en väska av en barnarbetare
innan folk reagerar, är det så?"
"Jag fattar inte att det är så,
man ska vara vit rik och känd.
Vit rik och känd, det är det enda som gäller"
"Varenda gång det är någon som kommer in i tunnelbanan drar allting igår
"aah, jag fattar inte att dom får komma in här o luktar illa. Här betalar man skatt
och ändå kommer dom in hit och tigger. Man vet hur det blir, pengarna går ju bara till knark"
Sådär säger dem, och sen går de och köper Whitney Hustons nya skiva, då är det helt plötsligt lugnt liksom"
"Den senaste trenden är att du ska åka ner till den mest malariasmittade djungelhåla du kan hitta,
och sno en unge mitt framför ögona på deras föräldrar"
"Och snälla snälla ni, sluta skicka julkort med era snorungar i tomteluva"
Magnus Betnér
det fattar jag inte alltså"
om Ebba von Sydow
"Om tjejer lärde sig onanera som killar
skulle Ikea gå i konkurs på tre dar"
"Ska man behöva göra en väska av en barnarbetare
innan folk reagerar, är det så?"
"Jag fattar inte att det är så,
man ska vara vit rik och känd.
Vit rik och känd, det är det enda som gäller"
"Varenda gång det är någon som kommer in i tunnelbanan drar allting igår
"aah, jag fattar inte att dom får komma in här o luktar illa. Här betalar man skatt
och ändå kommer dom in hit och tigger. Man vet hur det blir, pengarna går ju bara till knark"
Sådär säger dem, och sen går de och köper Whitney Hustons nya skiva, då är det helt plötsligt lugnt liksom"
"Den senaste trenden är att du ska åka ner till den mest malariasmittade djungelhåla du kan hitta,
och sno en unge mitt framför ögona på deras föräldrar"
"Och snälla snälla ni, sluta skicka julkort med era snorungar i tomteluva"
Magnus Betnér
Stupid Girls
(Uhhuh, uhhuh)
Stupid girl
(woo)
Stupid girls
Stupid girls
Maybe if I act like that
That guy will call me back
Porno paparazzi girls (yeah)
I don't wanna be a stupid girl (uhhuh)
Go to Fred Segal, you'll find them there
Laughing loud so all the little people stare
Looking for a daddy to pay for the champagne
(Drop a name)
What happened to the dream of a girl president
She's dancing in the video next to 50 Cent
They travel in packs of two or three
With their itsy bitsy doggies and their teeny-weeny tees
Where, oh where, have the smart people gone?
Oh where, oh where could they be?
(Yeah, yeah. yeah)
Maybe if I act like that (woo), that guy will call me back (uh-huh, uh-huh)
What a paparazzi girl, I don't wanna be a stupid girl
Maby if I act like that, flipping my blonde hair back (yeah)
Push up my bra like that, I don't wanna be a stupid girl
(uh-huh, uh-huh, uh-huh, uh-huh, uh-huh)
(Break it down now)
Disease's growing, it's epidemic
I'm scared that there ain't a cure
The world believes it and I'm going crazy
I can not take any more
I'm so glad that I'll never fit in
That will never be me
Outcasts and girls with ambition
That's what I wanna see (c'mon)
Disasters all around (Disasters all around)
World despaired (World despaired)
Their only concern
Will they fuck up my hair
Maby if I act like that (yeah, yes), that guy will call me back (woo)
What a paparazzi girl, I don't wanna be a stupid girl
Maby if I act like that (uh-huh, uh-huh, do ya thing), flipping my blonde hair back
(do ya thing)
Push up my bra like that, I don't wanna be a stupid girl (yeah, yeah, uh)
(Do ya thing, do ya thing, do ya thing, do ya thing, do ya, huh)
(I like this, like this, like this)
Pretty will you fuck me girl, silly as a lucky girl
Pull my head and suck it girl, stupid girl!
Pretty would you fuck me girl, silly as a lucky girl
Pull my head and suck it girl, stupid girl!
(Maybe if I act) Maybe if I act like that, flipping my blonde hair back
(Maybe if I act) Push up my bra like that, stupid girl! (girl girl girl)
Maybe if I act like that (Maybe if I act like that)
That guy will call me back (That guy will call me back)
Porno paparazzi girls (Porno paparazzi girls))
I don't wanna be a stupid girl
(Stupid girl)
Maybe if I act like that (Maybe if I act like that)
Flippin my blonde hair back (Flipping my blonde hair back)
Push up my bra like that (Push up my bra like that)
I don't wanna be a stupid girl (Stupid girl)
Maybe if I act like that (Stupid girl)
Flipping my blonde hair back (Stupid girl)
Push up my bra like that (Stupid girl)
Stupid girl
Stupid girl (Stupid girl)
Stupid girl (Stupid girl)
Stupid girl (Stupid girl)
Påskkärringsvandringar i Svartbäcken
Tjaa.. härmed skulle man ju kunna säga att jag, Rebecka och några andra medlemar i GU är något slags levande bevis på att det inte finns någon åldersgräns på påskkärringsskap, eller vad man ska kalla det.
Igår gick vi nämligen påskkärring i Svartbäcken, Uppsala - Trots våran ålder <17>. Och det var underbart ;D
Fast det krånglade en väldig massa i början.
Först kom vi till lokalen, eller ja. utanför-lokalen. Eftersom ingen som var där hade nyckel fick vi sitta och vänta. Så ringdes det lite och det visade sig att den som hade nyckel till lokalen inte hade nyckel till våningen som lokalen låg på - så vi skulle inte komma in ens när han kom. Då blev det en hel del krånglande om huruvida vi skulle försöka få tag på en nyckel, eller ge upp och gå någon annan dag istället. Sen när vi väl fick tag på nyckel, kom in på våningen och in i lokalen dök nästa problem upp: våra flygblad. Det var nämligen tänkt så att vi under våran påskkärringsvandring skulle dela ut flygblad för att informera om reklam och hur mycket det tar på naturen men, han som skulle komma med flygbladen kunde inte komma så han mailade det till en av oss som var där.
Men det var bara det att han mailade till den av de två mail-adresserna som inte gick att kolla i lokalen (av för mig okänd anledning). Så då var vi tvugna att försöka få tag på honom igen, så att han kunde maila flygbladet till rätt mail. Då, sådär en timme senare än planerad utgångstid, var det en del som var ganska less. Ingen var särskilt sugen på att sitta utklädd till påskkärring och vänta på det där mailet.
Då kom någon med den geniala idén att vi, eller i allafall några av oss, ju faktiskt kunde gå och tigga godis i gårdarna under tiden. Så efter lite diksuterande hit och dit hur och var vi skulle gå avlägsnade vi oss ifrån lokalen för att gå ut på godisjakt. Och den som tror att vi inte skämdes över att vara 17-åriga påskkärringar tror fel.. Men skoj var det ändå :]
Man fick rätt roliga kommentarer från folk, både på stan vi gick igenom för att komma till bostadsområdet och från de som öppnade. Syrran sammanfattade det hela ganska bra med "VA FAAAAAN!?!" mitt på stan. Annat skoj folk sa var väl "Nämen...vilka stora påskkärringar", "Oj, vad modiga ni är som ställer upp på det här" och "Men vad kul med lite engagerade påskkärringar". Mm, det var skoj som sagt.. och godis fick vi - också när det var meningen att vi faktiskt skulle ge våra flygblad och "Ingen reklam, tack" skyltar.
Sammanfattningsvis kan jag säga att:
Men nog om det.
Nu vill jag istället tipsa om en gripande (eller tankeställande någonting) text jag läste på expressen.. och ja, jag är medveten om hur patetiskt, eller nåt sånt, det låter. Men den var..fin eller hemsk i någon slags blandning. Den är skriven av en kvinna som i 20:e veckan var tvungen (?) att ta beslutet att abortera sitt foster då det inte hade någon möjlighet att överleva efter födseln, på grund av obefintliga lungor. Som jag fattade det. Hur hemskt som helst, och här är den: http://expressen.se/kultur/1.625017
På tal om abort träffade vi några prickar (vet inte om jag kan använda trevlig som adjektiv för dem) på stan. Det var amerikaner som frågade oss varför vi hade rosiga kinder och ditmålade fräknar i ansiktet. Vi förklarade för dem att det var en påsktradition för yngre barn *hrmm* att gå och be om godis och önska gladpåsk. Sen berättade de att de kom från en kyrka, Jesu kristi kyrka eller något, och var här och missionerade. De försökte att inte verka så fundamentalistiska men när jag kom hem och berättade för mamma berättade hon en hel massa mys om dem.. En massa mys som inte var så mysigt. Om man säger så. De är tydligen för månggifte och sådär. Kallades tydligen för Mormoner också..
För övrigt har jag ännu en gång fått möjligheten att gnälla lite över UNT's så kallade insändarkung (som vet verkligen bär emot att kalla. För mig är kung ett positivt laddat ord..) Berne Widéns åsikter. Den gubben kan verkligen komma åt de punkter i mig som irriterar allra mest. Jag menar, hur i helvete är man funtad om man skyller på jag citerar "de jämställdhetsivrande kvinnorna" för att män inte stannar och hjälper en kvinna i nöd (eller ja, hon hade fått punktering och kunde inte bända upp muttrarna.. eller vad det nu kan heta). Det är helt sjuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuukt. Mansgrisar är verkligen det värsta jag vet, eventuellt efter kvinnsgrisar som är snäppet värre...
Och med det tackar jag för mig,
VÄRME!
Igår gick vi nämligen påskkärring i Svartbäcken, Uppsala - Trots våran ålder <17>. Och det var underbart ;D
Fast det krånglade en väldig massa i början.
Först kom vi till lokalen, eller ja. utanför-lokalen. Eftersom ingen som var där hade nyckel fick vi sitta och vänta. Så ringdes det lite och det visade sig att den som hade nyckel till lokalen inte hade nyckel till våningen som lokalen låg på - så vi skulle inte komma in ens när han kom. Då blev det en hel del krånglande om huruvida vi skulle försöka få tag på en nyckel, eller ge upp och gå någon annan dag istället. Sen när vi väl fick tag på nyckel, kom in på våningen och in i lokalen dök nästa problem upp: våra flygblad. Det var nämligen tänkt så att vi under våran påskkärringsvandring skulle dela ut flygblad för att informera om reklam och hur mycket det tar på naturen men, han som skulle komma med flygbladen kunde inte komma så han mailade det till en av oss som var där.
Men det var bara det att han mailade till den av de två mail-adresserna som inte gick att kolla i lokalen (av för mig okänd anledning). Så då var vi tvugna att försöka få tag på honom igen, så att han kunde maila flygbladet till rätt mail. Då, sådär en timme senare än planerad utgångstid, var det en del som var ganska less. Ingen var särskilt sugen på att sitta utklädd till påskkärring och vänta på det där mailet.
Då kom någon med den geniala idén att vi, eller i allafall några av oss, ju faktiskt kunde gå och tigga godis i gårdarna under tiden. Så efter lite diksuterande hit och dit hur och var vi skulle gå avlägsnade vi oss ifrån lokalen för att gå ut på godisjakt. Och den som tror att vi inte skämdes över att vara 17-åriga påskkärringar tror fel.. Men skoj var det ändå :]
Man fick rätt roliga kommentarer från folk, både på stan vi gick igenom för att komma till bostadsområdet och från de som öppnade. Syrran sammanfattade det hela ganska bra med "VA FAAAAAN!?!" mitt på stan. Annat skoj folk sa var väl "Nämen...vilka stora påskkärringar", "Oj, vad modiga ni är som ställer upp på det här" och "Men vad kul med lite engagerade påskkärringar". Mm, det var skoj som sagt.. och godis fick vi - också när det var meningen att vi faktiskt skulle ge våra flygblad och "Ingen reklam, tack" skyltar.
Sammanfattningsvis kan jag säga att:
- Det är bra med god planering
- Det är kul att tänja på gränser
- Godis är gott men dåligt när man är hungrig
- Bra kommunikation är viktigt
Men nog om det.
Nu vill jag istället tipsa om en gripande (eller tankeställande någonting) text jag läste på expressen.. och ja, jag är medveten om hur patetiskt, eller nåt sånt, det låter. Men den var..fin eller hemsk i någon slags blandning. Den är skriven av en kvinna som i 20:e veckan var tvungen (?) att ta beslutet att abortera sitt foster då det inte hade någon möjlighet att överleva efter födseln, på grund av obefintliga lungor. Som jag fattade det. Hur hemskt som helst, och här är den: http://expressen.se/kultur/1.625017
På tal om abort träffade vi några prickar (vet inte om jag kan använda trevlig som adjektiv för dem) på stan. Det var amerikaner som frågade oss varför vi hade rosiga kinder och ditmålade fräknar i ansiktet. Vi förklarade för dem att det var en påsktradition för yngre barn *hrmm* att gå och be om godis och önska gladpåsk. Sen berättade de att de kom från en kyrka, Jesu kristi kyrka eller något, och var här och missionerade. De försökte att inte verka så fundamentalistiska men när jag kom hem och berättade för mamma berättade hon en hel massa mys om dem.. En massa mys som inte var så mysigt. Om man säger så. De är tydligen för månggifte och sådär. Kallades tydligen för Mormoner också..
För övrigt har jag ännu en gång fått möjligheten att gnälla lite över UNT's så kallade insändarkung (som vet verkligen bär emot att kalla. För mig är kung ett positivt laddat ord..) Berne Widéns åsikter. Den gubben kan verkligen komma åt de punkter i mig som irriterar allra mest. Jag menar, hur i helvete är man funtad om man skyller på jag citerar "de jämställdhetsivrande kvinnorna" för att män inte stannar och hjälper en kvinna i nöd (eller ja, hon hade fått punktering och kunde inte bända upp muttrarna.. eller vad det nu kan heta). Det är helt sjuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuukt. Mansgrisar är verkligen det värsta jag vet, eventuellt efter kvinnsgrisar som är snäppet värre...
Och med det tackar jag för mig,
VÄRME!
8:e Mars i efterskott
FyFan (ja, jag ska sluta svära. men inte idag). Jag är helt slut, mit huvud känns tomt, eller typ fullt av ingenting.
Är antagligen för att jag var uppe för länge inatt. Eller ja, antagligen för att jag försov mig,
vilket jag antagligen fjorde för att jag var uppe för länge :]
Men vad ska man göra liksom? Har man inte den gå-och-lägga-sig känslan blir det inte av att amn går och lägger sig. Och jag hade inte den känslan igår.
Var mest orolig, lite besviken men ändå glad igår.
Orolig över människor och annat. Besviken och glad var jag över kvinnodags-demonstrationen.
Liksom, man blir ju alltid glad av att demonstrera, det är nästan som en drog för mig - blir helt hispig innan och vrålar så jag svettas under. Och det blev jag igår också. Jag skrek så jag trodde tinningarna skulle spricka och rösten fortfarande är trasig.
Men hu så oorganiserat det var! Vi hade inga repeterade slagord (vi fick iofs lappar med hemmagjorda slagord - men dom tränade vi ju inte så vi kunde dem) och de som vi ändå sen ropade var samma genom hela demon och skreks alldeles för snabbt för att folk skulle kunna höra vårat budskap. Och trots min och min väns febrila försök att få hela tåget att skrika saktare blev det inte så. Det blev mer Kampenfortsätter,sexismenskastoppas än kaaaaaampeeeeeeen fortsääääätteeeeer, seeexiismeeeeeeen skaaaaa krossaaaaaaas! Men jag och min tidigare nämnda vän kom på den geniala idén att satsa på att sälva organisera det nästa år genom att starta en FK (feminist klubben) och ha nästa 8:e Mars som mål. Kanske borde ha ett eller tre delmål också.. Det är inte mycket som behöver planeras ett helt år innan.
Något som däremot behöver planeras är min mors 50-års dag. Den kommer allt närmre och vad jag vet är det ingen som har startat någon slags planering. Och jag vill verkligen ge henne en fest, eller på annat sätt en bra födelsedag - det förtjänar hon verkligen!
Men kan jag dra hela lasset i lande, orkar jag engagera min syster/bror/far? Det återstår väl och se. Kanske kan bolla idéer med morbror nästa helg. Jag sade något om att flyga luftballong till mormor, men då sa hon att mamma tydligen är höjdrädd :S Får undersöka saken. Vore nice att göra det och sen kanske ha middag någonstans (i sthlm). Men jag är som sagt extremt dålig på sånthär, så vi får se var det slutar. Antagligen en katastrof, förhoppningsvis en underhållande katastrof :)
Var ju föresten på teater/föreställning igår också. Den var hur kanon som helst! Jag beundrar verkligen alla konstnärliga själar som är så kreativa och hittar på så finurliga saker. Kan tilläggas att jag avundas dem lite också. Jag vill också kunna vara sådär konstnärlig och vacker. Det enda jag kan är att låtsas skriva bra dikter, och inreda mitt rum som ändå ingen annan än jag är i. Väldigt mycket värde i den konsten.
Men är man inte född med konstnärsfingrar så är man inte.
Tack för mig.
Vi har lov, Vi har lov, Vi har lov *klappklappklapp*
Det är dagen för dagen före doppardagen, om man nu fortfarande kan säga sånt
hur vanligt är det med dopp i grytan nu för tiden? Det är ju inte viktigt på samma sätt
som det var förrut. Vi människor är ju ganska bra på att göda oss själva så vi behöver
ju inte ta vara på varenda kalori och sätta i oss den. Men ja, man kan väl doppa annat
på julafton också antar jag.. typ.. pepparkakor i julmust. Fast ser man det sockermässigt
var ju inte det ett dugg bättre. Men sill i sill-lag då. Då är det iaf nyttigt fett i fisken..
Men äh, nog om det. Nyttighetsnörd kan jag vara för mig själv.
Har fått jullov idag, och det kommer vara så sjukt jävla jättenyttigt för mig. Är helt slutkörd.
Och då menar jag verkligen helt helt slutkörd. Senaste veckan har ungefär 0 vettigt
i form av skoljobb osv kommit ifrån mig. Därav har jag en massa söta rester att ta hand om
efter ledigheten.. Men det kan jag inte tänka på nu, nu måste jag vilavilavila.
Annars bryter jag väl ihop eller något.. och det vore ju ganska otrevligt..
Något som varit ganska trevligt däremot är dagen idag.
Åkte in i vanlig tid, för att ta del av skolavslutningen. En skolavslutning på min skola innebär
en massa musicerande. Till exempel sjöng vi Stilla Natt på sju språk (tyska, franska, spanska, svenska, engelska, italienska och latin) + en massa andra julsånger, rudolf med röda mulen och nu tändas bland många andra. Sen spelade våran mattelärare Gläns över sjö och strand på blockflöjt och några tjejer i ettan sjöng Ave Maria (eller något annat. Kände inte igen men hon sa Ave Maria ganska ofta så...) och någon annan låt. Dessutom hade vi långdans med hela skolan involverad ;D Mitt i detta höll våran omtycka, duktiga, underhållande, mycketbättreänförra rektor Sandra tal, Dramaeleverna spelade en pjäs som fick skrattmusklerna att stimuleras en del också. Efter det förklarades väl i principet lovet invigt :D
Efter skolavslutningen begav jag och Rebecka oss mot staden för att inta en fika på Hugo's. Det visade sig bli en 3-timmars fika då vi diskuterade allt mellan familjerelationer och mina gamla internetragg. Om man frågar mig var det en alldeles underbar start på lovet. Det kändes avslappnat och skönt, och hummusmackan satt där den skulle ;D Dessutom är väl Hugo typ stans sötaste kaféägare.. Helt plötsligt kommer han utrusandes från köket med en plåt ischoklad och hojtar God Jul! och delar ut av sin choklad till alla gäster. Dit kommer jag Absolut gå igen..
Sen blev det, efter lite övertalning (syrran tyckte att jag skulle gå ensam på stan i 2 timmar innan vi träffades), sista julklappsinköpen till mormor&morfar. Blev kollage + dikt som jag sa från början..
Det kommer nog bli jättefint när vi väl får det klart i morgon..
Är i övrigt helnöjd med andra julklappar jag har köpt:
Dansföreställningsbesök + gris-pekbok till syrran.
Biobesök till kusinen.
Hugobok + jongleringsbollar till andra kusinen.
Fonduegryta + fonduekokbok till mor.
Bengabrorsan-skiva + (censur) till far.
Kollaget med dikt till mormor&morfar.
...skönt att man gått ifrån åldern då man tyckte det var roligare att få än att ge.
Gillar dock mest att ge till mig själv.. och den här julen har jag varit väldigt duktig på det ;P
beställde ju 5 skivor från www.svenskaakademien.just.nu som jag trodde skulle komma idag,
men icke :( Nåja.. då har jag något att se framemot även efter aftonen :)
Förrutom det ser jag nog mest framemot Johans julklapp som han skickat från någonstans
i Asien (ingen koll, pinsamt nog). Det hade jag verkligen inte förväntat mig..
Antar att han förtjänar ett god jul och tacksms sen :)
Men äh.. nu ska jag gå och embalera (skoj ord) mina klapps.
VÄRME!!!!!!
Jag citerar
”If men could menstruate... clearly - menstruation would become an enviable, boast-worthy and masculine event: men would brag about how long and how much. Sanitary supplies would be federally funded and free. Of course, some men would still pay for the prestige of such commercial brands as Paul Newman Tampons, Muhammed Ali’s Rope-a-Dope Pads, John Wayne Maxi Pads, and Joe Namath Jock Shields - ”For Those Light Bachelor Days.”
Gloria Steinem
Gloria Steinem
"En stor kuk är ingen tröst i ett fattigt hem"
Jag hade tänkt skriva ett blogginlägg utan någon som helst koppling till rubriken..
och då är det ju bra att det första jag gör är att kommentera rubriken. Vilke automatiskt leder till att inlägget, om än lite, kopplas till rubriken. Men man kan inte lyckas jämt :)
Dessutom var det jag egentligen hade tänkt att plugga.. och det går ju bra.
Jag har än så länge skrivit 8 rader, och jag måste gå om tjugo minuter. Eller måste och måste. Jag vill inte komma hem senare än 18 så jag vill gå om tjugo minuter. Och det kommer jag med ungefär all säkerthet att göra. Och med ungefär all säkerhet kommer jag nog inte skrivit särskilt mycket på mitt plugg tills dess..
Speciellt eftersom jag sitter här och skriver ett blogginlägg istället.. och tiden går.
Var lite smått lustigt innan, för kanske 50 minuter sedan, när det var dags för Hanna att redovisa. Så kom helt plötsligt den där jävla snön som alla sagt att den aldrig skulle komma och alla varit så arg. För vi vill ju ha en VIT jul för fan. Men i allafall. Det började snöa och alla (iaf jag och Sofia) blev helt överväldigade och satt och tittade på alla fallande flingor (varför gjorde jag det? jag hatar ju snö:/ ).. Och då märkte väl Hanna det för när hon började prata om sin Immanuel Kant frågade hon "men vad tittar ni på?" vi pekade och sa snön, eller något annat ovettigt och flummigt.. Och Hannas rektion är att hon typ hoppar av någon slags glädje. Det var fint.
Jag har varit med om mycket fint senaste tiden :) Det tackar jag för...
Och ikväll ska jag beställa mina skivor ;D woho!!!
efter krångel som lett till ett sånthär långt mailämne:
SV: RE: SV: RE: SV: RE: SV: RE: SV: Sensommarreggae, kan jag äntligen betala.
Kan inte vänta. Och VILL inte vänta. Vill ha dom nuuuuuuuuu. Få gunga lite för mig själv till ny reggae.
That's love <3
Nää.. nu äre 13 minuter kvar. Borde plugga mig lite :)
Värme!! (så att snön smälter)
Duktiga Dorothea :)
Idag har jag anledning att ge mig själv beröm..
Jag ahr klarat att gå igenom en situation som gjorde mig väldigt upprörd (nåja.. ganska väldigt upprörd i alla fall) Utan att bli osams med någon eller ta fram min irriterade röst.
När, Var och hur då?
Jo såhär var det.. En kvinnlig klasskamrat till mig hade ett boktips tidigare idag under våran svenskalektion.
Boken hon hade läst var "med uppenbar känsla för stil - ett reportage om manlighet" där författaren Stephan Mendel-Enk som man hör på boknamnet gör ett reportage om manlighet.
Eftersom boken varit mycket omtalad är det en något provocerande syn han ger på manlighet, kan jag tänka mig. Jag kan inte uttala mig eftersom jag inte läst boken... än.
Men i allafall.. Under redovisningen, ellervadmanskakalladet, förtydligar min klasskamrat att det inte är en feministisk bok. "Han uttrycker inte att killar är idioter och dumma i huvudet" något liknande sa hon då.
Och då började det bubbla i mig kan jag säga. AAAAAAAAAAAAAAAAAH, vadärdethonsäger!?!?!
Jag som tycker att den här människan har varit en vettig människa, med vettiga åsikter om allt och alla. och så säger hon något sånt :O
Jagblirsåsjuktirriteradpåfolksomsägerattfeministerhatarmänochvilluplånadem(eller liknande).
Håll mun om du inte vet vad du snackar om ffs...
får se om jag lyckas hålla mig ifrån att fråga vad hon egentligen tycker.. innan det visar sig tänker jag vara stolt över att jag inte blev sur. :)
Jag ahr klarat att gå igenom en situation som gjorde mig väldigt upprörd (nåja.. ganska väldigt upprörd i alla fall) Utan att bli osams med någon eller ta fram min irriterade röst.
När, Var och hur då?
Jo såhär var det.. En kvinnlig klasskamrat till mig hade ett boktips tidigare idag under våran svenskalektion.
Boken hon hade läst var "med uppenbar känsla för stil - ett reportage om manlighet" där författaren Stephan Mendel-Enk som man hör på boknamnet gör ett reportage om manlighet.
Eftersom boken varit mycket omtalad är det en något provocerande syn han ger på manlighet, kan jag tänka mig. Jag kan inte uttala mig eftersom jag inte läst boken... än.
Men i allafall.. Under redovisningen, ellervadmanskakalladet, förtydligar min klasskamrat att det inte är en feministisk bok. "Han uttrycker inte att killar är idioter och dumma i huvudet" något liknande sa hon då.
Och då började det bubbla i mig kan jag säga. AAAAAAAAAAAAAAAAAH, vadärdethonsäger!?!?!
Jag som tycker att den här människan har varit en vettig människa, med vettiga åsikter om allt och alla. och så säger hon något sånt :O
Jagblirsåsjuktirriteradpåfolksomsägerattfeministerhatarmänochvilluplånadem(eller liknande).
Håll mun om du inte vet vad du snackar om ffs...
får se om jag lyckas hålla mig ifrån att fråga vad hon egentligen tycker.. innan det visar sig tänker jag vara stolt över att jag inte blev sur. :)
Dåliga argumentens drottning.
Det här fina gjorde jag idag när jag var hemma och var sjuk och skulle plugga,
don't ask me why. Det var röster som styrde mig att först ta 10 000 bilder på mig själv,
sen välja ut 12 av dem och göra ett kollage i paint och skriva "Sara Dorothea"
med finaste typsnittet under.
Undrar jag om det är en hållande argument till läraren om varför jag inte gjort mitt arbete :)
Bad Blogg
Och idag har bloggfunktionen på blogg.se kommit tillbaka,
medan allt som var tänkt att bloggskrivas igår när den inte var närvarande har försvunnit.
Men det handlade iofs mest om pepparkaksbak (som jag genomgick igår. åt deg tills jag sprack inifrån. Typ) och om En-hjort-kommer-upp-från-diket-känslan. Inget sådär överdrivet upphetsande direkt,
men rätt kul ändock :) Ett julkalenderkvälls-vecka blev inplanerad och vi ska se typ Jul i Kapernaum, Tomtemaskinen och Greveholm sista veckan innan jullovet. Det kommer bli trångt, tröttande och trevligt (TTT). Det är i alla fall vad jag tror :)
Fast just nu är det iofs en hel massa jag tror ena stunden, och andra stunden har jag ingen aning för att den tredje vara helt övertygad om vissa saker. Det är smått irriterande men jag hoppas att de berörda inte tar illa upp. Det känns som att det kommer bli bra det här..
Vad sämst den här texten blir. Bäst att jag slutar. Värme!
medan allt som var tänkt att bloggskrivas igår när den inte var närvarande har försvunnit.
Men det handlade iofs mest om pepparkaksbak (som jag genomgick igår. åt deg tills jag sprack inifrån. Typ) och om En-hjort-kommer-upp-från-diket-känslan. Inget sådär överdrivet upphetsande direkt,
men rätt kul ändock :) Ett julkalenderkvälls-vecka blev inplanerad och vi ska se typ Jul i Kapernaum, Tomtemaskinen och Greveholm sista veckan innan jullovet. Det kommer bli trångt, tröttande och trevligt (TTT). Det är i alla fall vad jag tror :)
Fast just nu är det iofs en hel massa jag tror ena stunden, och andra stunden har jag ingen aning för att den tredje vara helt övertygad om vissa saker. Det är smått irriterande men jag hoppas att de berörda inte tar illa upp. Det känns som att det kommer bli bra det här..
Vad sämst den här texten blir. Bäst att jag slutar. Värme!
Överkörd igelkott
från: http://www.bioresurs.uu.se/myller/stad/help_skylt4.htm
Tyvärr tycker jag fortfarande det är lite kul att man får upp den här när man bildgooglar "Igelkott".
men bara lite.
och bara när jag är väldigt trött :)
