Bajserier

Nu är jag 3000 ord ifrån sommarlov.
Och en essä som ska besvara frågan "Vad är maskulinitet?"
I tid räknat är det två veckor,
men det känns som exakt ingenting just nu.
Och som exakt megamycket ångest.
Det känns som om hela den här terminen gått ut på ordbajseri,
och som om förstoppningen blivit extremare och extremare för var text som jag tvingats prestera.
För att fortsätta på metaforen skulle jag nog behöva ett rejält lavemang just nu.

Men det finns fördelar med att ha en antropolog som lärare:
de tycks hitta något bra i varje text,
oavsett om man gjort det som efterfrågats eller inte. 

så kanske räcker det med en liten harklutt, istället för den koblaja de efterfrågat. 

Nej, du får det vara nog om bajs. Här ska resoneras kring maskulinitet!

Som terapi

Igår spelade jag gitarr för första gången på flera år
de ackord jag lärde mig på den tiden satt hyfsat inpräntat i händerna ändå.
Sen kanske man får fråga grannarna hur det lät egentligen :P

Gitarrspelandet gav mig i alla fall massiva högstadieflashbacks,
eftersom det var på den tiden jag spelade.
Det var i nian jag fick guran i födelsedagspresent,
det var då jag gick en söt nybörjarkurs med ABF och
det var då jag spelade Here comes the sun på skolavslutningen.

Nu har jag tänkt börja använda det som terapi,
får se hur många nya ackord jag lyckas lära mig.

Faderen

"Vadå, tycker du att jag vet lite?" frågade fadern som precis undrat när jag fyllde år.
dagen innan min födelsedag.

"Ska du inte gratulera mig som haft en sån fin dotter i 21 år?" frågade fadern på födelsedagen.
den tjugoandra födelsedagen.