Dorotean

Så var då första advent (äntligen?) här. Jag antar att alla redan är medvetna om det, men som sann bloggare (haha) kan man ju inte låta bli att ägna det ett eget inlägg. 2008's sätt att förbereda för jesus ankomst typ. Och jag som är så väldigt troende vill ju gärna anamma det ;) Nä, skämt åsido. Om vi för en stund förbiser att advent betyder ankomst och det ursprungligen innebar att man skulle förbereda för jesus ankomst (varför man nu gör det. han ankom ju för 2000+ år sedan? eller ska han återuppleva igen? eller har han inte dött för andra gången, och förväntas återvända på sin födelsedag? vilka spännande teorier lever ni efter) så är det ju en trevlig anledning att få tända ljus. Från mitten av oktoer till idag är det, i alla fall enligt mig, mest tråkigt och mörkt och det råder de fina stakarna (som man ju kan misstolka på valfritt sätt) och stjärnorna verkligen bot på. Jag tjuvstartade till och med i Onsdags och satte upp gardiner och grejer. Fast det skyller jag på strömavbrottet. Jag kunde inte stryka dem, men de gav mig något att göra :D

På tal om strömavbrottet föresten, vad galet det där snöovädret som kom i förra helgen var. Har aldrig varit med om maken, och det hade inte pappa heller sa han. Och han är ffs 58 år. Då har man varit med om mycket, men inte ett sånt snöväder. Jag fick åka traktor från jobbet, för att det var enda fordonet vi fick ut. Och vägen var så snögropig så jag satt och studsade in i "fönsterbrädet" på traktorn så jag blev helt bortdomnad. Helt galet. Och vattenfall fick ge upp att laga el-ledningarna eftersom det föll träd oavbrutet. När de väl kunde ge sig ut låg det 20 träd på samma ställe över linjen. Ännu mer galet. Det var vi och Sveriges norra fjäll som hade lika mycket snö. Helt galet som sagt.

Nu åter till julen. Jag funtar på att skita i julklapparna i år. För närvarande har jag i alla fall noll inspiration eller sug efter att hitta "de där perfekta klapparna" med tillräckligt ohögt pris och tillräckligt hög glädjebringningsfaktor hos mottagaren. Jag funtar på någon slags välgörenhet istället. Antingen UNICEFs gåvoshop där man kan handla vaccin, mat, varma filtar eller annat nödvändigt för nödställda i världen. Eller något annat. Typ till fonder som "skapar resurser för forskning" (citat från Parkinsonfonden). Då antagligen fonder som har koppling till familjen/släkten. Som en inderekt julklapp typ. Jag vet inte. Jag har ju ändå 24 dagar att bestämma mig på. :P Nu fick jag världens konstigaste tankar också. Typ att det skulle tolkas som ett tecken på att jag inte bryr mig om de jag i vanliga fall ger klappar till om jag lade pengar på något av ovan nämnda. Överanalyserande? Jag? Nej, det kan jag väl ändå aldrig tro ;D Bäst jag slutar här.

Jag vet inte det bara är jag, men känns det inte lite fel att Frälsningsarmén har en kampanj (eller vad man ska kalla det) som heter "Kvinnor är dyra i drift"? I mina öron klingar det i alla fall jävligt fel.

Det går fortfarande ganska bra här hemma, faktiskt. Inga konstiga anfall eller så i alla fall. Tyvärr fick jag gråta mig till sömns (efter att ha legat och skakat i nån timme) i fredags, men det var liksom på lite andra grunder. Har man brottats med beslut som om man ska ta sin syster till psykakuten eller inte, och dessutom är upprörd till bristningsgränsen p.g.a alkoholbjudande arbetsgivare till tidigare nämna syster så är det definitivt befogat att ligga i frossa av kärleks-chocks-ångest. I alla fall enligt mig. Det var värsta natten på länge, faktiskt. Kanske någonsin. Jag vaknade stup i ett, och när jag väl somnade drömde jag bara om den där alkoholbjudande arbetsgivaren. Hunden sov dock som en stock, på mattan i ett rum som han egentligen inte får vara i. Men när bara jag är hemma gäller speciella regler, speciellt när jag har kärleks-chocks-ångest och hunden saknar matte ;) Men ah.. både före och efter det har det faktiskt varit skapligt. Sehr gut.

Kom hem från min lilla semester tidigare ikväll. Den var helt sjukt skön. Har i princip inte gjort något (tittat på hutlöst många How I Met Your Mother-avsnitt, kikat film, bekantat mig med Vällingby och myst är vad jag åstadkommit på 4 dar), men det har ändå varit kanon. Ingen huvudvärk, nästan ingen gråt. Fantastiskt! Lite läskigt att sova själv natten till idag, men med filmen Juno som sällskap gick det ganska bra. Och hittills har jag inte fått någon krasch här hemma heller. Livet är härligt! ....eller?

Jag gråter och/eller har ont i huvudet hela dagarna nu för tiden. Det är... mindre roligt skulle man väl milt sagt kunna uttrycka det. Men nu ska jag snart till Stockholm och få vila lite ifrån den kvävande atmosfären på hemmaplan i någon dag eller två. Mycket välbehövligt.

Ett bra sätt att få tillbaka sitt någorlunda bra humör efter att ha tänkt på trasfamiljen och tagit en alldeles för lång gråtpaus är att ställa frågor som "jag har gått över fett länge nu, och mår illa och sånt - borde Jag kontakta läkare?" när någon man legat till det med garanterat hör/ser frågan. Reaktionen är så rolig så alla onda tankar bara poffar och man är glad igen. Garanterad deppighetsdödare alltså. Tyvärr har jag precis utnyttjat min sån fråga, och jag antar att reaktionen inte skulle bli lika rolig om jag drog den igen. Men jag kan ändå rekomendera det.

Under har skett! Jag visste namnet på en Kiss-låt. Trodde fan inte att det var möjligt, men tidigare ikväll när jag kom i kontakt med orden "svart diamant" kom jag att fundera på om det inte fanns en låt som hette Black Diamond. För att stilla min frustration över att inte veta klickade jag mig fort som bara den in på youtube och sökte på nämnda ord. Första sökresultatet blev just Kiss - Blood diamond och jag blev helt ställd. What? Jag och namn på rock-låtar är inte direkt en jättebra kombination. Ett slående exempel på detta är ju mitt fylleblogginlägg som jag skrev för ganska precis ett år sedan, där en mening var som följer: "de bara pslear och spelar och ska GÖRA NÅN EYE OF THE TIGER. TROR DET ÄR EN METALLICA LÅT". Och det kom alltså inte till följd av en för hög promillehalt i blodet, och därmed bortfal av vett innanför pannbenen, utan rent och skärt ovetande. Är det inte liiiiiite imponerande att jag faktiskt har koll på namnet till en kiss-låt? Det tycker i alla fall jag! Speciellt som jag inte kan komma ihåg att jag någonsin hört den..

Note to my self: Gå inte på hårt spinningpass samma kväll som du givit blod. Det ger blixtar för ögonen och allmänt obehag. Dessutom får man kondition som... någon med väldigt dålig kondition. Not fun. Not fun at all.

En lite bra låttext att pigga upp höstmörkret med. Det ärJösses flickors - Tusen systrar. Läs och njut. Och ladda sen ner och njut. Eller köp. Beror på hur du är lagd.

Vi som fått blommor och morsdagspaket,
istället för lika lön och jämlikhet
nu har vi dessutom fått kvinnoåret
som ett extra plåset på såret
vi vet, vi ser
att vi blir fler och fler

en ensam kvinna är bara en slav,
men tusen systrar kan ställa krav
en ensam kvinna är bara en slav,
men tusen systrar kan ställa krav

vi som fått magknip och samvetskval
istället för daghem och mer personal
i kön hör vi barnen som otåligt stampar
morgondagens vuxna kör över alla pampar
vi vet, vi ser
att vi blir fler och fler

en ensam kvinna är bara en slav,
men tusen systrar kan ställa krav
en ensam kvinna är bara en slav,
men tusen systrar kan ställa krav

vi som får konkurrens och osäkerhet
istället för en kvinnosolidaritet
ränsar nu ut porren och romantiken
avlivar myterna och begraver liken
vi vet, vi ser
att vi blir fler och fler

en ensam kvinna är bara en slav,
men tusen systrar kan ställa krav
en ensam kvinna är bara en slav,
men tusen systrar kan ställa krav

vi som fått låg lön, och ökad arbetstakt
istället för arbetets glädje och makt
vi kräver sex timmars arbetsdag
och resten vinner vi, slag för slag
vi vet, vi ser
att vi blir fler och fler

en ensam kvinna är bara en slav,
men tusen systrar kan ställa krav
en ensam kvinna är bara en slav,
men tusen systrar kan ställa krav

Ett citat från LMS's blogg (nej, jag kan fortfarande inte länka):
"Men ett litet tips: om vi slutar kalla allt som inte är penetration för förspel och istället erkänner det som sex när det är det kanske det blir lite lättare att ge varandra orgasm i allmänhet."

Låter som en jäkligt bra idé om man frågar mig...

Jag har snott syrrans kommabortfrånångesten-övningar och har, precis som hon, kört en av de så kallade fokuseringsövningarna per kväll. Tydligen är de ett led av en terapiformblaha som kallas mindfulness, och ja.. det verkar ganska vettigt faktiskt. Nu vet jag iofs noll om den här flummiga terapiformen, men själva övningarna menar jag då. Kanske får ut lite av dem i alla fall. Och syrran får förhoppningsvis ut jättemassamycket av det.

Ända sedan den här konstiga ångest-/känslosvajperioden började har jag, i princip  varje morgon, drömt "kärleksdrömmar" om Stockholmaren. Det är jävligt... irriterande och känns bara konstigt. Det är ju inget sånt aktuellt över huvud taget IRL, så jag förstår inte att jag måste drömma om det. I morse drömde jag att han hade konsert, och innan den var vi hemma hos honom. Dit kom även en tjej, iklädd endast stringtrosor, med internetnicket Fridah (att jag drömmer om folk med enbart internetnick är väl kanske också lite oroande ;P ) som jag blev hutlöst svartsjuk på. Det kanske inte låter så väldigt kärleksdröms-aktigt, men det var det. Mer själva känslan än handligen i drömmen i och för sig. Märkligt som sagt, eftersom jag antagligen inte skulle bli svartsjuk på riktigt.. Nåja. Drömmarnas värld är ju som tur är inte den riktiga :P

Jag hade tänkt vara med i Arlas puckotävling (vet egentligen inte varför, kanske för att det skulle vara coolt med en pucko-moped) och satte således igång att konstruera lite olika stieleben och exprimentera med ljuskällor. Hade någon halvklar idé om att bilden skulle ha svensk design/svenskhet som tema och få fram att Pucko är lika svenskt som dalahästen typ. Och ja, jag hör också hur lökigt det låter såhär efteråt. Men skitsamma. Sen visade det sig att man skulle MMS:a in sin bild och då pallade jag inte. Det är ju "dyrt" och så har jag nog Sveriges sämsta mobilkamera. Men här är i alla fall mitt tänkta bidrag!

Hahaha. Här tror man att man är lite alternativ och nytänkande, inte riktigt som alla andra. Så klär Någon på sig sin uniform, och man blir på en gång sugen på att bara slita av henom den. Så...orginellt va? Är ju inte världens fetaste tokklyscha att det är lite.. sexuellt retande med folk i uniform. Nä inte alls.

Blöh. Jag har nog inte mått såhär konstigt på...väldigt länge. Kanske inte sen folk skrek om hur ful jag var i mina högstadiekorridorer? Jag vet inte, men länge sen är det i alla fall. Hela jag är en känslovåg känns det som, och det är en aning jobbigt. Jag verkar reagera på minsta grej, och det är inte på det positiva sättet. Så. Jävla. Lökigt.

Det var länge sen som ångesten åt så mycket på mig som den har gjort senaste dygnet. Eller det är väl snarare halvdygnet, men varje sekund blir så mycket längre med ett avgrundshål i magen. Den här gången funkade inte ens botemedlet av alla botemedel; sömnen. Svulsten överlevde även den. Får se hur den här dagen utformar sig.

Jag hatar att jag aldrig lär mig skillnaden, eller vad som är vad över huvudtaget. Därför kommer här en liten lista på ord jag vill lära mig. Nån som kan ordna med glosförhör?

Transgender
Engelskt uttryck som kan översättas till ”transperson” på svenska.

Transgenderist
En person som är transgenderist är inte transsexuell, transvestit, dragqueen eller dragking men har ändå en upplevelse av att inte vara traditionell kvinna eller traditionell man. Kan också vara en person som har helt andra definitioner på kön och/eller genus och relevansen för kön och/eller genus i samband med personligheten och personens liv. Detta är en könsrollsidentitet.

Transperson
Ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln. Bara den som själv identifierar sig som transperson är det. I begreppet ingår vanligtvis dragqueens, dragkings, intersexuella, transgenderister, transsexuella och transvestiter.

Transsexuell / Transsexualism
En person som upplever sig vara av motsatt kön jämfört med sitt biologiska kön. Är en medicinsk diagnos och kan vara ett sätt att identifiera sig.

Transvestit / Transvestism
En person som är transvestit vill tidvis, ofta eller alltid ikläda sig eller använda sig av motsatta könets kläder och/eller andra attribut i syfte att uppnå behag eller i vissa fall sexuellt behag. Är ett könsrollsuttryck.

Listan är tagen från rfsl.se

Det enda negativa med att få lite kvalitetsnärhet är att man på en gång börjar hungra efter mer. Det finns liksom inga filtar i världen som värmer lika mycket som en mansarm. Därför skulle jag behöva en Stockholmare här i Österby. En Stockholmare att ta fram vid behov, typ när man känner sig sådär tröttmysig och inte vill kura ihop sig framför en film alldeles ensam. Eller med mamma för den delen.Så ja.. är det någon som har en Stockholmare på lager så hojta till.

Jaja... typ ett dygn efter alla andra skriver jag om valresultatet i det mäktiga landet i väst. Och ja, det var väl ganska väntat men o så trevligt. Är egentligen skamligt oinsatt i det hela, men eftersom jag står på alla andra sidor än Abortmotståndarnas var det ju ganska självklart.
Tyvärr sov jag valvaka under de avgörande minutrarna, men Stockholmarn väckte mig med ett "Obama vann!". Minns att jag tänkte att det var synd att jag inte orkade jubla.

Nu väntar bara att se om även Obama kommer stå för x antal (uppmärksammade) vallöften som inte infiras osv. Eller om han får fortsätta vara världens hopp.

En annan som är helt jävla briljant på att skriva är ju föresten Johanna Nilsson. Jag har, sen jag slutade gymnasiet, börjat så smått vakna upp ur min läskåma så jag plöjde igenom hennes senaste bok för någon vecka sen. Och ja.. Det var megabra. Jag var jätterädd att jag inte skulle tycka om den, lika mycket som jag tyckte om hennes böcker på högstadiet. Men det gjorde jag. Så jag fortsätte med att plöja igenom hennes "De i utkanten älskade" som jag läste när jag var i läskåma och tyckte var okej. Den här gången fick jag världens mega gråtattack såfort jag läste sista sidan. Jag låg och hulkade som värsta 4-åringen. Det var nästan sådär så jag fick stoppa täcket i munnen för att hela huset inte skulle vakna. Och då bor jag ändå i källarn.

Iofs kankse inte helt gråtattacken kom som en konsekvens av boken, eftersom jag såg till att tänka på typ allt som jag kunde gråta över när jag ändå vara tårdränkt. Men de första tårarna var helt klart bokens förtjänst.

Briljans som sagt.

Man blir lite avis när det finns folk som kan uttrycka sig som Elin som skriver sakerunderhuden.blogspot.com. Men bara lite. Hen skriver ju bara helt briljant och fruktansvärt tänkvärt. Liksom. Jag behöver nog bara lära mig att länka. Sen är jag där. På samma nivå som henom.