Alla barnen
Alla barnen lekte i parken,
utom Sara - hon hängde i en snara.
utom Sara - hon hängde i en snara.
Stressdrabbadgymnasieelev
För att fortsätta ytterligare på temat stress kan man sammanfatta mitt läge med den här bilden,
låt den säga mer än 1000 ord.
post scriptum
och ja, man kan fan undra varför jag sitter och författar blogginlägg istället för att göra nån av alla mina stressande uppgifter men försök själv att ta dig samman och göra något vettigt när du varken vet ut eller in eller vadfanduvaldeattgågymnasietför så kan ni ju se hur "enkelt" det är.
Nu har jag iofs haft värsta gråtattacken också. Kanske får ner några ord snart.
Nu har jag iofs haft värsta gråtattacken också. Kanske får ner några ord snart.
Ångestattackerad
Sitter just nu i värsta ångestattacken på läääänge, till och med på mycket länge. Det var nästan så att jag trodde att min mentala hälsa hade förbättrats något sen högstadiet - men uppenbarligen inte. Sitter här och skakar mig till gränsen till svimningsfärdighet och får för mig saker som att jag snart bryter ihop och inte tar mig upp igen.
Och vad är anledningen då? Jo. jag tyckte att jag fick en sån smart idé för att göra mitt hektiska skol-liv lite mer hanterbart och skriva ner allt jag har att göra, för att sedan dra ett fett streck över det när jag var klart - lite lagom symboliskt sådär. Men någonstans på vägen gick det uppenbarligen fel för, nu har jag alla uppgifter uppskrivna på rad i min almanacka (samma uppgifter som jag bloggade om igår...) och känner jag mig trygg? övertygad om att jag kommer klara det? lättad över att det inte var så mycket som jag trott? Hahaha! Jag känner väl i princip allt annat än det. Jag har redan planerat hur jag kommer få ställa in ALLA fritidsaktiviteter (spinning <3, möten, umgänge) de två veckorna fram till resan och att jag nästa helg (som är långhelg. hela 4 dagar) kommer få stänga in mig själv totalt i allt vat pluggande heter för att inte IG:na ska ramla ner i postlådan i början av sommarlovet. Det är ju helt barrockt, men vadfan ska man göra då? Känns ju inte direkt som en smart idé att börja gå och gnälla hos lärarna, eller så, nu om hur synd det är om mig som är stressad som en åsna för "Du har ju faktiskt haft den här uppgiften i flera veckor.. blablabla.. läsa på påsklovet.. blablabla skylldigsjälvdittjävlaoffer". Nej, det är helt enkelt inte ett alternativ. Så alternativet är väl helt enkelt att bita ihop så kinderna blir till köttfärs och tungan sprutar blod (bokstavligt talar gör den väl det snart) och försöka ta mig igenom det här utan att förstöra allt. För går mina profetior i sann (eeeh, jag vet inte vad det heter) kommer jag vara sjukt grinig, gnällig, elak, osocial, deppig under och efter den här perioden. Woho!
Och vad är anledningen då? Jo. jag tyckte att jag fick en sån smart idé för att göra mitt hektiska skol-liv lite mer hanterbart och skriva ner allt jag har att göra, för att sedan dra ett fett streck över det när jag var klart - lite lagom symboliskt sådär. Men någonstans på vägen gick det uppenbarligen fel för, nu har jag alla uppgifter uppskrivna på rad i min almanacka (samma uppgifter som jag bloggade om igår...) och känner jag mig trygg? övertygad om att jag kommer klara det? lättad över att det inte var så mycket som jag trott? Hahaha! Jag känner väl i princip allt annat än det. Jag har redan planerat hur jag kommer få ställa in ALLA fritidsaktiviteter (spinning <3, möten, umgänge) de två veckorna fram till resan och att jag nästa helg (som är långhelg. hela 4 dagar) kommer få stänga in mig själv totalt i allt vat pluggande heter för att inte IG:na ska ramla ner i postlådan i början av sommarlovet. Det är ju helt barrockt, men vadfan ska man göra då? Känns ju inte direkt som en smart idé att börja gå och gnälla hos lärarna, eller så, nu om hur synd det är om mig som är stressad som en åsna för "Du har ju faktiskt haft den här uppgiften i flera veckor.. blablabla.. läsa på påsklovet.. blablabla skylldigsjälvdittjävlaoffer". Nej, det är helt enkelt inte ett alternativ. Så alternativet är väl helt enkelt att bita ihop så kinderna blir till köttfärs och tungan sprutar blod (bokstavligt talar gör den väl det snart) och försöka ta mig igenom det här utan att förstöra allt. För går mina profetior i sann (eeeh, jag vet inte vad det heter) kommer jag vara sjukt grinig, gnällig, elak, osocial, deppig under och efter den här perioden. Woho!
Minst sagt stressigt
Drömmar är fan fantastiska. Eller i alla fall för mig är det lite smått otroligt att en dröm kan väcka så starka känslor i en så man börjar gråta. På riktigt. I och för sig har det hänt mig flera gånger tidigare, men i natt - eller går natt som det faktiskt var - tar faktiskt priset. Innan har jag vaknat gråtandes efter att ha drömt mysiga saker som att min brorsa spottat mig i ansiktet (hrmm) och det är ju ganska förståeligt att gråta över en sådan sak. Dels för kränkningen det innebär att få något i ansiktet men också för att han retade mig en massa innan. Men här om natten då, kan någon gissa sig på vad jag drömde då? Jo, att en av mina lärare i skolan (eeh, ja var annars har jag lärare någon stans?) skulle sluta. Och det gjorde mig helt förkrossad, jag var så ledsen så det vred sig i magen på mig till och med. Det känns ju inte alls överdrivet. I och för sig är det en bra och schysst lärare, men ändå. Har extremt svårt att se mig själv storböla för att en lärare slutar. Och det jag tyckte var hemskast i drömmen var att hon inte skulle vara min lärare i en kurs jag ska läsa nästa år, det var tydligen största katastrofen någonsin - för då skulle jag tydligen få IG. Hahahah, helt sjukt vare.
Och det är helt sjukt vad med plugg det är i skolan nu. Känns ju så lagom roligt att Trots våran stresshanteringsdag + förelsäning på idrotten verkar det inte direkt som om lärarna vill tillämpa det. På agendan just nu har jag att göra:
Och det är helt sjukt vad med plugg det är i skolan nu. Känns ju så lagom roligt att Trots våran stresshanteringsdag + förelsäning på idrotten verkar det inte direkt som om lärarna vill tillämpa det. På agendan just nu har jag att göra:
- En uppsats om Aboriginer
- En uppsats om feministrörelsen på 70-talet
- En engelsk bok att läsa + skriva uppsats till den
- En psykolibok att läsa + skriva uppsats till den
- Plugga till ett "miniprov" i filosofi
- Göra ett arbete om kulturdagen på Kultur- och idéhistorian
- Hemtentamen i Idrott och Hälsa
Klassikern
Visst gör det ont när knoppar brister av Karin Boye
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.
Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.
En liten eftermiddagsundran
Varför i hela fridens namn (eeh, säger folk så fortfarande?) har vi fått i uppgift på Engelskan att läsa en bok som är helt pervers? Jag har läst 4 kapitel och redan behövt ta del av hur en katolsk präst försöker få huvudkaraktären att "ta på honom" och annat mys.
Plus att Huvudkaraktären redan "tagit på sig själv" X antal gånger, för mig helt omotiverat.
Blöh, man blir inte direkt sugen på att läsa vidare.
Plus att Huvudkaraktären redan "tagit på sig själv" X antal gånger, för mig helt omotiverat.
Blöh, man blir inte direkt sugen på att läsa vidare.
Var God Dröj
VAR GOD DRÖJ - NAVID MODIRI OCH GUDARNA
Det är något som är fel
med den här dagen
kanoner skriker utanför
och jag har skotthål i magen
Tar på mig mina kläder
tar en banan att ha på vägen
går neråt p min gata
fastighetsskötarna gråter
Spårvagnen är försenad
och när den kommer brinner den
jag sätter mig längst bak
dit inte elden hunnit än
händerna för ansiktet
stoppar papper i öronen
en mamma med bara en arm
skriker på barnen
Var god dröj Omkoppling sker
Huset som du bodde i finns inte mer
Var god dröj Omkoppling sker
Huset som du bodde i finns inte mer
Var god vänta det är två års kö
Flera innan er har redan hunnit dö
Var god vänta det är två års kö
Flera innan er har redan hunnit då
Stora bombplan över Göteborg
jag går av på Avenyn
Poseidon har ingen skalle
och blodfärgen är ny
det är ett stort hål
i konstmuseet
alla skriker överallt
jag tar på mössan
för det börjar bli kallt
Det blöder från min mage
jag lägger på en servett
sen kurrar det lite hungrigt
klockan har nästan blivit ett
äter min banan som förrätt
sedan går jag mot McDonalds
och hoppas
att det inte
också blivit sönderbombat
Var god dröj Omkoppling sker
Huset som du bodde i finns inte mer
Var god dröj Omkoppling sker
Huset som du bodde i finns inte mer
Var god vänta det är två års kö
Flera innan er har redan hunnit dö
Var god vänta det är två års kö
Flera innan er har redan hunnit dö
Det faller smulor
från min mun
och bomber över staden
jag tror min lägenhet
är borta vid det här laget
måsarna är galna
hackar ögon som onda gamar
de hemlösa står tysta
i ett eget hörn och kramas
Jag saknar min mamma
och undrar om hon lever
Hisingen är bortsprängd
så jag tror inte hon gör det
Backa står i brand
och hela innerstan är bombad
jag ångrar att jag gick upp idag
jag skulle somnat om
Sagan om hur en 2 timmarsresa förvandlas till en 4 timmars
Tjaa, vad ska man säga? Igår fick jag erfara hur en resa som i vanliga fall tar 1,5 timme-2 timmar kan förvandlas till en resa som tar fyra timmar.
Resan började i Stockholm där det var tänkt att jag skulle ta 22:20 pendeln för att hinna med 22:49 Upptåget för att kunna ta en buss ända hem. Men, eftersom tunnelbanan krånglade och den pendeln som alltid är typ 4-5 minuter för senad kom i tid (antar jag) missade jag 22:20 pendeln med bara någon minut. Okej, vad gör man nu? Utan busstidtabell, stöttande sällskap eller hopp om att jag nu ska kunna ta mig hem på ett vettigt sätt ringer man såklart till Mor som får försöka krångla ihop en hemresa. Det gick ju... "bra" kan man säga. Resultatet blev att jag först fick vänta 30 minuter på Centralen i Stockholm, för att ta 22:50 pendeln och sedan Upptåget. Sedan väntade en 30 minuters väntperiod i Uppsala för att till sist kunna ta sista Upptåget till Örbyhus för att bli hämtad där av mor. Det var ju iofs en helt okej lösning med tanke på situationen. Och jag har ju numera en portabel musikspelare (eller MP3-spelare som man säger om man vill vara tuff) så de där 30 minutrarna skulle ju gå som en dans tänkte jag, och var glad att jag slapp stanna på centralen hela natten. Nu såhär efteråt kan jag ju säga att resan inte gick som en dans alls. Eller i så fall som en dans med någon utan taktkänsla. Själva väntperioderna var det inte alls något fel på iofs. I stockholm roade jag mig med att skicka gnäll-sms och vanliga sms till folk som antagligen var helt ointresserade om min klantarslighet. Och så POFF var 30 minuter borta. Då kom de första komplikationerna.
På resan till Stockholm hade jag inte stött på några skillnader från tidigare över huvud taget. Jag hade fått en biljett stämplad och fått häftet tillbaka med en sur min, som det sig bör med de som jobbar i T-banan. Men nu så helt plötsligt frågade den lilla mannen (ja, han såg liten ut. Egentligen har jag ju ingen aning eftersom han satt ner. Men skit samma) var jag skulle åka. Eftersom jag hade musik i örat och blev allmänt chockad över att en sån (och då menar jag inte kille. jag menar t-banearbetaren) pratade med mig blev det helt knasigt så mitt svar blev ett snabbt uppkastat "Märsta". Vet egentligen inte var jag fick det ifrån, eftersom jag skulle till Upplands Väsby. Men jag har vaga aningar om att det handlar om att jag skulle mot Märsta. I alla fall, eftersom jag då bara hade en stämplad biljett från Mariatorget (där de minsann inte frågade varfan jag skulle) började han bläddra i mitt block för att stämpla fler. Så började han snacka något om att jag behövde tre stämplar till Märsta, och jag hade bara två kvar i blocket och jag hängde som sagt inte med och sa väl "Va?" eller nåt annat smart och då började han dilla om att DeminsannbyttsystemdenförstaAprilochdåbehövdemanenstämpelförenzon,tvåstämplarförtvåzonerochtiostämplarförtiozoner.
Jag kände mig inte alls dumförklarad, nejdånejdå. Det är lugnt jävlagubbjävel. I alla fall så tyckte han att jag skulle punga ut med 12 spänn, eftersom jag inte hade tillräckligt med pengar. Öppnar plånboken som jag fortfarande bara har euro sen Paris i, vettefan varför egentligen. Jag var fullständigt medveten om hur läget va. I alla fall fick jag säga att jag inte hade några pengar. Då började tanken bakom mig ta fran plånkan (haha) och sa "men vänta så..." och typ samtidigt kom jag väl på att jag skulle till väsby och frågade om det räckte med två stämplar dit, och ja då gjorde det förståss det så jag kunde glatt gå vidare genom spärren. Så kom tåget (I tid. igen!!) och förrutom någon läskig gubbe som skrek om hur dåligt han mådde gick det rätt smärtfritt. Likaså vänteperioden i Uppsala. Då var jag mest bara extremt trött och satt och halvsov/fastnade med blicken på nåt gäng som trodde jag var en glotant. Sen kom Upptåget, en sådär 6-7 minuter för sent. Inget konstigt med det, men resten av resan blev desto konstigare.. Var väl ingen märkbar skillnad förrän när vi kom en bit efter Skyttorp då tåget helt plötsligt stannade.. "Okej" tänkte jag och trodde i min dumdristighet att vi väl snart var framme där jag skulle gå av, och gick bakåt mot ugången. Men Tji fick jag. Vi stod där på stället ett tag så efter en stund gick högtalarna igång och man berättade att det var signalfel och att vi nu var 25 minuter försenade och skulle få stå c:a 5 minuter till. Okej. Det gick 5 minuter, och högtalarna gick igång igen. Då skulle vi få stå 5 minuter till. Det gick 5 minuter, 6 minuter och det gick till och med 12, minuter. Sen gled tåget fram i en fasligt seg fart. Den här sega farten berodde tydligen på signalfelet, vilket bidrog till att tåget var tvungen att stanna vid varje signal (vilket var en hel del) och vänta på signal. Summa sumarum (eeeh ja, eller nåt) kom jag nästan precis en timme senare än jag och mor min bestämt att jag skulle komma, och då det inte finns Någon som helst mobiltäckning mitt ute i skogen kunde jag inte nå henne.
Och det var sagan om hur en 2 timmars resa blev till en 4 timmars.
Resan började i Stockholm där det var tänkt att jag skulle ta 22:20 pendeln för att hinna med 22:49 Upptåget för att kunna ta en buss ända hem. Men, eftersom tunnelbanan krånglade och den pendeln som alltid är typ 4-5 minuter för senad kom i tid (antar jag) missade jag 22:20 pendeln med bara någon minut. Okej, vad gör man nu? Utan busstidtabell, stöttande sällskap eller hopp om att jag nu ska kunna ta mig hem på ett vettigt sätt ringer man såklart till Mor som får försöka krångla ihop en hemresa. Det gick ju... "bra" kan man säga. Resultatet blev att jag först fick vänta 30 minuter på Centralen i Stockholm, för att ta 22:50 pendeln och sedan Upptåget. Sedan väntade en 30 minuters väntperiod i Uppsala för att till sist kunna ta sista Upptåget till Örbyhus för att bli hämtad där av mor. Det var ju iofs en helt okej lösning med tanke på situationen. Och jag har ju numera en portabel musikspelare (eller MP3-spelare som man säger om man vill vara tuff) så de där 30 minutrarna skulle ju gå som en dans tänkte jag, och var glad att jag slapp stanna på centralen hela natten. Nu såhär efteråt kan jag ju säga att resan inte gick som en dans alls. Eller i så fall som en dans med någon utan taktkänsla. Själva väntperioderna var det inte alls något fel på iofs. I stockholm roade jag mig med att skicka gnäll-sms och vanliga sms till folk som antagligen var helt ointresserade om min klantarslighet. Och så POFF var 30 minuter borta. Då kom de första komplikationerna.
På resan till Stockholm hade jag inte stött på några skillnader från tidigare över huvud taget. Jag hade fått en biljett stämplad och fått häftet tillbaka med en sur min, som det sig bör med de som jobbar i T-banan. Men nu så helt plötsligt frågade den lilla mannen (ja, han såg liten ut. Egentligen har jag ju ingen aning eftersom han satt ner. Men skit samma) var jag skulle åka. Eftersom jag hade musik i örat och blev allmänt chockad över att en sån (och då menar jag inte kille. jag menar t-banearbetaren) pratade med mig blev det helt knasigt så mitt svar blev ett snabbt uppkastat "Märsta". Vet egentligen inte var jag fick det ifrån, eftersom jag skulle till Upplands Väsby. Men jag har vaga aningar om att det handlar om att jag skulle mot Märsta. I alla fall, eftersom jag då bara hade en stämplad biljett från Mariatorget (där de minsann inte frågade varfan jag skulle) började han bläddra i mitt block för att stämpla fler. Så började han snacka något om att jag behövde tre stämplar till Märsta, och jag hade bara två kvar i blocket och jag hängde som sagt inte med och sa väl "Va?" eller nåt annat smart och då började han dilla om att DeminsannbyttsystemdenförstaAprilochdåbehövdemanenstämpelförenzon,tvåstämplarförtvåzonerochtiostämplarförtiozoner.
Jag kände mig inte alls dumförklarad, nejdånejdå. Det är lugnt jävlagubbjävel. I alla fall så tyckte han att jag skulle punga ut med 12 spänn, eftersom jag inte hade tillräckligt med pengar. Öppnar plånboken som jag fortfarande bara har euro sen Paris i, vettefan varför egentligen. Jag var fullständigt medveten om hur läget va. I alla fall fick jag säga att jag inte hade några pengar. Då började tanken bakom mig ta fran plånkan (haha) och sa "men vänta så..." och typ samtidigt kom jag väl på att jag skulle till väsby och frågade om det räckte med två stämplar dit, och ja då gjorde det förståss det så jag kunde glatt gå vidare genom spärren. Så kom tåget (I tid. igen!!) och förrutom någon läskig gubbe som skrek om hur dåligt han mådde gick det rätt smärtfritt. Likaså vänteperioden i Uppsala. Då var jag mest bara extremt trött och satt och halvsov/fastnade med blicken på nåt gäng som trodde jag var en glotant. Sen kom Upptåget, en sådär 6-7 minuter för sent. Inget konstigt med det, men resten av resan blev desto konstigare.. Var väl ingen märkbar skillnad förrän när vi kom en bit efter Skyttorp då tåget helt plötsligt stannade.. "Okej" tänkte jag och trodde i min dumdristighet att vi väl snart var framme där jag skulle gå av, och gick bakåt mot ugången. Men Tji fick jag. Vi stod där på stället ett tag så efter en stund gick högtalarna igång och man berättade att det var signalfel och att vi nu var 25 minuter försenade och skulle få stå c:a 5 minuter till. Okej. Det gick 5 minuter, och högtalarna gick igång igen. Då skulle vi få stå 5 minuter till. Det gick 5 minuter, 6 minuter och det gick till och med 12, minuter. Sen gled tåget fram i en fasligt seg fart. Den här sega farten berodde tydligen på signalfelet, vilket bidrog till att tåget var tvungen att stanna vid varje signal (vilket var en hel del) och vänta på signal. Summa sumarum (eeeh ja, eller nåt) kom jag nästan precis en timme senare än jag och mor min bestämt att jag skulle komma, och då det inte finns Någon som helst mobiltäckning mitt ute i skogen kunde jag inte nå henne.
Och det var sagan om hur en 2 timmars resa blev till en 4 timmars.
Denna dag är blott en dag uppbygd av minuter precis som du och jag blott är uppbygda av atomer
Uuuh, jag såg precis (eller ja, för en timme sen) Uppdrag Granskning
efter tips från en vän. Och trots att jag missade första kvarten var
det minsann magstarkt nog.. Och där använde jag nog inte alls ordet
magstarkt i rätt bemärkelse, men jag fick ont i magen och ganska starka
känslor så, jag använder det ändå.
Det handlade i alla fall om
"Fallet Elin", som jag tror det kallades. Det var en tjej i Vetlanda
(tror jag.. Gosh vad dåligt minne man kan ha. Det var neråt Gbg's
trakten av dialekten att döma i alla fall) som hade levt under de
alldra hemskaste förhållanden. Lite kort berättat bodde hon ensam med
sin pappa, en pappa som var drog- och alkoholmissbrukare och ganska
våldsam. Den här pappan fick hon dels hjälpa ta droger, hon värmde hans
amfetamin osv, men han behandlade henne hemskt på andra sätt också. Han
förbjöd henne att lämna lägenheten, under lång tid gick hon aldrig ens
till skolan, han fick henne att sova under en presenning i 15
minusgrader under två veckor. + en massa annat. På detta utnyttjade han
även henne sexuellt under 5 år. Och trots en hel del tydliga tecken på
att något var fel, och ett X antal anmälningar från folk i omgivningen
(grannar och skolpersonal) gjorde socialen INGENTING. Sen när
intervjuaren (som det verkligen inte heter, men min vokabulär är för
smal för att hitta ett bättre ord) satt och pumpade dem på frågor satt
de helt oberörda (jag snackar stonefaces till 100000% + noll sympati)
och pratade om att den informationen de hade då minsann BLABLABLA, men
nu EFTERÅT så BlahaBlaha.
GAAAAAAAH, då fick jag allvarliga
vridningar i magen och visste inte var jag skulle ta vägen. Det finns
för fan inget jävla efteråt när det gäller sånthär! Flickan är förstörd
för livet (tänk Freud). Och så kom de med undanflykter som att de var
rädda för karln. Men BYT JOBB DÅ. Tänker inte folk efter ett dugg när
de väljer yrke? Är det bara jag som tänker göra pedagogiska plus och
minus listor för att inte förvirra mig? Gud alltså.
Snabbt
ämnesbyte för att inte slå sönder tangentbordet av upprördhet. Som det
inte heller heter men, skit samma. Det här är en blogg och här är ju
ungdomar så fett bra på att förstöra det svenska språket så jag kan väl
lika gärna spä på. Och ja "fett" var ett jäkligt avsiktligt ordval, och inget jag brukar använda mig av annars :]
I
övrigt så har denna dag denna Tisdag inte alls gått som jag hade
planerat. I min fantiserade, eller nåt, almanacka stod det PLUGGA med
stora feta röda, nej lila, bokstäver och det var tänkt att jag skulle
kunna göra en stor bock efteråt, som ett tecken på att jag var klar med
det.. Nå, kan jag det? Skulle inte tro det :]
Av de 100% som den här
dagen består av har jag pluggat exakt 0,00%. Fantastiskt va? Och
undanflykter jag använder mig av är typ: Det är ju egentligen inte sånt
jag måste Måste göra.. jag ska ju lämna in det.. Snart..
Men saken
är ju den att det skulle vara så sjukt mycket enklare om jag gjorde
klart åtminstone en sak (typ historian) under lovet. Så kan jag ägna
mig åt allt annat skit, som jag är benägen att kalla pluggandet för
just i denna stund.
Såå, vad har jag gjort istället då? Tjaa. städat lite på datorrummet, och det behövdes verkligen och
jag kände mig otroligt duktig och söt. Sen har jag brytt mig lite om
yster som blivit huk. Och jaa... den har jag typ inte gjort något..
Laddat hem en massa olaglig musik som är laglig, och lyssnat mig igenom
den lite. Och sist men inte minst har jag dammsugit mitt lilla rum.
Mitt lilla rum på 24 kvadrat <3
Allt för mig.
VÄRME alles.
efter tips från en vän. Och trots att jag missade första kvarten var
det minsann magstarkt nog.. Och där använde jag nog inte alls ordet
magstarkt i rätt bemärkelse, men jag fick ont i magen och ganska starka
känslor så, jag använder det ändå.
Det handlade i alla fall om
"Fallet Elin", som jag tror det kallades. Det var en tjej i Vetlanda
(tror jag.. Gosh vad dåligt minne man kan ha. Det var neråt Gbg's
trakten av dialekten att döma i alla fall) som hade levt under de
alldra hemskaste förhållanden. Lite kort berättat bodde hon ensam med
sin pappa, en pappa som var drog- och alkoholmissbrukare och ganska
våldsam. Den här pappan fick hon dels hjälpa ta droger, hon värmde hans
amfetamin osv, men han behandlade henne hemskt på andra sätt också. Han
förbjöd henne att lämna lägenheten, under lång tid gick hon aldrig ens
till skolan, han fick henne att sova under en presenning i 15
minusgrader under två veckor. + en massa annat. På detta utnyttjade han
även henne sexuellt under 5 år. Och trots en hel del tydliga tecken på
att något var fel, och ett X antal anmälningar från folk i omgivningen
(grannar och skolpersonal) gjorde socialen INGENTING. Sen när
intervjuaren (som det verkligen inte heter, men min vokabulär är för
smal för att hitta ett bättre ord) satt och pumpade dem på frågor satt
de helt oberörda (jag snackar stonefaces till 100000% + noll sympati)
och pratade om att den informationen de hade då minsann BLABLABLA, men
nu EFTERÅT så BlahaBlaha.
GAAAAAAAH, då fick jag allvarliga
vridningar i magen och visste inte var jag skulle ta vägen. Det finns
för fan inget jävla efteråt när det gäller sånthär! Flickan är förstörd
för livet (tänk Freud). Och så kom de med undanflykter som att de var
rädda för karln. Men BYT JOBB DÅ. Tänker inte folk efter ett dugg när
de väljer yrke? Är det bara jag som tänker göra pedagogiska plus och
minus listor för att inte förvirra mig? Gud alltså.
Snabbt
ämnesbyte för att inte slå sönder tangentbordet av upprördhet. Som det
inte heller heter men, skit samma. Det här är en blogg och här är ju
ungdomar så fett bra på att förstöra det svenska språket så jag kan väl
lika gärna spä på. Och ja "fett" var ett jäkligt avsiktligt ordval, och inget jag brukar använda mig av annars :]
I
övrigt så har denna dag denna Tisdag inte alls gått som jag hade
planerat. I min fantiserade, eller nåt, almanacka stod det PLUGGA med
stora feta röda, nej lila, bokstäver och det var tänkt att jag skulle
kunna göra en stor bock efteråt, som ett tecken på att jag var klar med
det.. Nå, kan jag det? Skulle inte tro det :]
Av de 100% som den här
dagen består av har jag pluggat exakt 0,00%. Fantastiskt va? Och
undanflykter jag använder mig av är typ: Det är ju egentligen inte sånt
jag måste Måste göra.. jag ska ju lämna in det.. Snart..
Men saken
är ju den att det skulle vara så sjukt mycket enklare om jag gjorde
klart åtminstone en sak (typ historian) under lovet. Så kan jag ägna
mig åt allt annat skit, som jag är benägen att kalla pluggandet för
just i denna stund.
Såå, vad har jag gjort istället då? Tjaa. städat lite på datorrummet, och det behövdes verkligen och
jag kände mig otroligt duktig och söt. Sen har jag brytt mig lite om
yster som blivit huk. Och jaa... den har jag typ inte gjort något..
Laddat hem en massa olaglig musik som är laglig, och lyssnat mig igenom
den lite. Och sist men inte minst har jag dammsugit mitt lilla rum.
Mitt lilla rum på 24 kvadrat <3
Allt för mig.
VÄRME alles.
Dagens citat
"Att det lilla aset fortfarande lever,
det fattar jag inte alltså"
om Ebba von Sydow
"Om tjejer lärde sig onanera som killar
skulle Ikea gå i konkurs på tre dar"
"Ska man behöva göra en väska av en barnarbetare
innan folk reagerar, är det så?"
"Jag fattar inte att det är så,
man ska vara vit rik och känd.
Vit rik och känd, det är det enda som gäller"
"Varenda gång det är någon som kommer in i tunnelbanan drar allting igår
"aah, jag fattar inte att dom får komma in här o luktar illa. Här betalar man skatt
och ändå kommer dom in hit och tigger. Man vet hur det blir, pengarna går ju bara till knark"
Sådär säger dem, och sen går de och köper Whitney Hustons nya skiva, då är det helt plötsligt lugnt liksom"
"Den senaste trenden är att du ska åka ner till den mest malariasmittade djungelhåla du kan hitta,
och sno en unge mitt framför ögona på deras föräldrar"
"Och snälla snälla ni, sluta skicka julkort med era snorungar i tomteluva"
Magnus Betnér
det fattar jag inte alltså"
om Ebba von Sydow
"Om tjejer lärde sig onanera som killar
skulle Ikea gå i konkurs på tre dar"
"Ska man behöva göra en väska av en barnarbetare
innan folk reagerar, är det så?"
"Jag fattar inte att det är så,
man ska vara vit rik och känd.
Vit rik och känd, det är det enda som gäller"
"Varenda gång det är någon som kommer in i tunnelbanan drar allting igår
"aah, jag fattar inte att dom får komma in här o luktar illa. Här betalar man skatt
och ändå kommer dom in hit och tigger. Man vet hur det blir, pengarna går ju bara till knark"
Sådär säger dem, och sen går de och köper Whitney Hustons nya skiva, då är det helt plötsligt lugnt liksom"
"Den senaste trenden är att du ska åka ner till den mest malariasmittade djungelhåla du kan hitta,
och sno en unge mitt framför ögona på deras föräldrar"
"Och snälla snälla ni, sluta skicka julkort med era snorungar i tomteluva"
Magnus Betnér
Barnprogram <3
Kollar precis en massa videos på YouTube.com och oooh, vad bra det är :D
Kollar just nu på "Tummens mamma slutar röka" och det är helt <3
Konstigt att folk börjar/fortsätter röka efter en sån film.. Funderar på att länka dit på skolans FC också :P
För dem som är intresserade: http://www.youtube.com/watch?v=5coC8QSJuaQ
Sen har jag tittat på en massa IKA i rutan, pingu och sist men inte minst Joelbitar <3.
IIH, vad mys <3
Kollar just nu på "Tummens mamma slutar röka" och det är helt <3
Konstigt att folk börjar/fortsätter röka efter en sån film.. Funderar på att länka dit på skolans FC också :P
För dem som är intresserade: http://www.youtube.com/watch?v=5coC8QSJuaQ
Sen har jag tittat på en massa IKA i rutan, pingu och sist men inte minst Joelbitar <3.
IIH, vad mys <3
Stupid Girls
(Uhhuh, uhhuh)
Stupid girl
(woo)
Stupid girls
Stupid girls
Maybe if I act like that
That guy will call me back
Porno paparazzi girls (yeah)
I don't wanna be a stupid girl (uhhuh)
Go to Fred Segal, you'll find them there
Laughing loud so all the little people stare
Looking for a daddy to pay for the champagne
(Drop a name)
What happened to the dream of a girl president
She's dancing in the video next to 50 Cent
They travel in packs of two or three
With their itsy bitsy doggies and their teeny-weeny tees
Where, oh where, have the smart people gone?
Oh where, oh where could they be?
(Yeah, yeah. yeah)
Maybe if I act like that (woo), that guy will call me back (uh-huh, uh-huh)
What a paparazzi girl, I don't wanna be a stupid girl
Maby if I act like that, flipping my blonde hair back (yeah)
Push up my bra like that, I don't wanna be a stupid girl
(uh-huh, uh-huh, uh-huh, uh-huh, uh-huh)
(Break it down now)
Disease's growing, it's epidemic
I'm scared that there ain't a cure
The world believes it and I'm going crazy
I can not take any more
I'm so glad that I'll never fit in
That will never be me
Outcasts and girls with ambition
That's what I wanna see (c'mon)
Disasters all around (Disasters all around)
World despaired (World despaired)
Their only concern
Will they fuck up my hair
Maby if I act like that (yeah, yes), that guy will call me back (woo)
What a paparazzi girl, I don't wanna be a stupid girl
Maby if I act like that (uh-huh, uh-huh, do ya thing), flipping my blonde hair back
(do ya thing)
Push up my bra like that, I don't wanna be a stupid girl (yeah, yeah, uh)
(Do ya thing, do ya thing, do ya thing, do ya thing, do ya, huh)
(I like this, like this, like this)
Pretty will you fuck me girl, silly as a lucky girl
Pull my head and suck it girl, stupid girl!
Pretty would you fuck me girl, silly as a lucky girl
Pull my head and suck it girl, stupid girl!
(Maybe if I act) Maybe if I act like that, flipping my blonde hair back
(Maybe if I act) Push up my bra like that, stupid girl! (girl girl girl)
Maybe if I act like that (Maybe if I act like that)
That guy will call me back (That guy will call me back)
Porno paparazzi girls (Porno paparazzi girls))
I don't wanna be a stupid girl
(Stupid girl)
Maybe if I act like that (Maybe if I act like that)
Flippin my blonde hair back (Flipping my blonde hair back)
Push up my bra like that (Push up my bra like that)
I don't wanna be a stupid girl (Stupid girl)
Maybe if I act like that (Stupid girl)
Flipping my blonde hair back (Stupid girl)
Push up my bra like that (Stupid girl)
Stupid girl
Stupid girl (Stupid girl)
Stupid girl (Stupid girl)
Stupid girl (Stupid girl)
Påskkärringsvandringar i Svartbäcken
Tjaa.. härmed skulle man ju kunna säga att jag, Rebecka och några andra medlemar i GU är något slags levande bevis på att det inte finns någon åldersgräns på påskkärringsskap, eller vad man ska kalla det.
Igår gick vi nämligen påskkärring i Svartbäcken, Uppsala - Trots våran ålder <17>. Och det var underbart ;D
Fast det krånglade en väldig massa i början.
Först kom vi till lokalen, eller ja. utanför-lokalen. Eftersom ingen som var där hade nyckel fick vi sitta och vänta. Så ringdes det lite och det visade sig att den som hade nyckel till lokalen inte hade nyckel till våningen som lokalen låg på - så vi skulle inte komma in ens när han kom. Då blev det en hel del krånglande om huruvida vi skulle försöka få tag på en nyckel, eller ge upp och gå någon annan dag istället. Sen när vi väl fick tag på nyckel, kom in på våningen och in i lokalen dök nästa problem upp: våra flygblad. Det var nämligen tänkt så att vi under våran påskkärringsvandring skulle dela ut flygblad för att informera om reklam och hur mycket det tar på naturen men, han som skulle komma med flygbladen kunde inte komma så han mailade det till en av oss som var där.
Men det var bara det att han mailade till den av de två mail-adresserna som inte gick att kolla i lokalen (av för mig okänd anledning). Så då var vi tvugna att försöka få tag på honom igen, så att han kunde maila flygbladet till rätt mail. Då, sådär en timme senare än planerad utgångstid, var det en del som var ganska less. Ingen var särskilt sugen på att sitta utklädd till påskkärring och vänta på det där mailet.
Då kom någon med den geniala idén att vi, eller i allafall några av oss, ju faktiskt kunde gå och tigga godis i gårdarna under tiden. Så efter lite diksuterande hit och dit hur och var vi skulle gå avlägsnade vi oss ifrån lokalen för att gå ut på godisjakt. Och den som tror att vi inte skämdes över att vara 17-åriga påskkärringar tror fel.. Men skoj var det ändå :]
Man fick rätt roliga kommentarer från folk, både på stan vi gick igenom för att komma till bostadsområdet och från de som öppnade. Syrran sammanfattade det hela ganska bra med "VA FAAAAAN!?!" mitt på stan. Annat skoj folk sa var väl "Nämen...vilka stora påskkärringar", "Oj, vad modiga ni är som ställer upp på det här" och "Men vad kul med lite engagerade påskkärringar". Mm, det var skoj som sagt.. och godis fick vi - också när det var meningen att vi faktiskt skulle ge våra flygblad och "Ingen reklam, tack" skyltar.
Sammanfattningsvis kan jag säga att:
Men nog om det.
Nu vill jag istället tipsa om en gripande (eller tankeställande någonting) text jag läste på expressen.. och ja, jag är medveten om hur patetiskt, eller nåt sånt, det låter. Men den var..fin eller hemsk i någon slags blandning. Den är skriven av en kvinna som i 20:e veckan var tvungen (?) att ta beslutet att abortera sitt foster då det inte hade någon möjlighet att överleva efter födseln, på grund av obefintliga lungor. Som jag fattade det. Hur hemskt som helst, och här är den: http://expressen.se/kultur/1.625017
På tal om abort träffade vi några prickar (vet inte om jag kan använda trevlig som adjektiv för dem) på stan. Det var amerikaner som frågade oss varför vi hade rosiga kinder och ditmålade fräknar i ansiktet. Vi förklarade för dem att det var en påsktradition för yngre barn *hrmm* att gå och be om godis och önska gladpåsk. Sen berättade de att de kom från en kyrka, Jesu kristi kyrka eller något, och var här och missionerade. De försökte att inte verka så fundamentalistiska men när jag kom hem och berättade för mamma berättade hon en hel massa mys om dem.. En massa mys som inte var så mysigt. Om man säger så. De är tydligen för månggifte och sådär. Kallades tydligen för Mormoner också..
För övrigt har jag ännu en gång fått möjligheten att gnälla lite över UNT's så kallade insändarkung (som vet verkligen bär emot att kalla. För mig är kung ett positivt laddat ord..) Berne Widéns åsikter. Den gubben kan verkligen komma åt de punkter i mig som irriterar allra mest. Jag menar, hur i helvete är man funtad om man skyller på jag citerar "de jämställdhetsivrande kvinnorna" för att män inte stannar och hjälper en kvinna i nöd (eller ja, hon hade fått punktering och kunde inte bända upp muttrarna.. eller vad det nu kan heta). Det är helt sjuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuukt. Mansgrisar är verkligen det värsta jag vet, eventuellt efter kvinnsgrisar som är snäppet värre...
Och med det tackar jag för mig,
VÄRME!
Igår gick vi nämligen påskkärring i Svartbäcken, Uppsala - Trots våran ålder <17>. Och det var underbart ;D
Fast det krånglade en väldig massa i början.
Först kom vi till lokalen, eller ja. utanför-lokalen. Eftersom ingen som var där hade nyckel fick vi sitta och vänta. Så ringdes det lite och det visade sig att den som hade nyckel till lokalen inte hade nyckel till våningen som lokalen låg på - så vi skulle inte komma in ens när han kom. Då blev det en hel del krånglande om huruvida vi skulle försöka få tag på en nyckel, eller ge upp och gå någon annan dag istället. Sen när vi väl fick tag på nyckel, kom in på våningen och in i lokalen dök nästa problem upp: våra flygblad. Det var nämligen tänkt så att vi under våran påskkärringsvandring skulle dela ut flygblad för att informera om reklam och hur mycket det tar på naturen men, han som skulle komma med flygbladen kunde inte komma så han mailade det till en av oss som var där.
Men det var bara det att han mailade till den av de två mail-adresserna som inte gick att kolla i lokalen (av för mig okänd anledning). Så då var vi tvugna att försöka få tag på honom igen, så att han kunde maila flygbladet till rätt mail. Då, sådär en timme senare än planerad utgångstid, var det en del som var ganska less. Ingen var särskilt sugen på att sitta utklädd till påskkärring och vänta på det där mailet.
Då kom någon med den geniala idén att vi, eller i allafall några av oss, ju faktiskt kunde gå och tigga godis i gårdarna under tiden. Så efter lite diksuterande hit och dit hur och var vi skulle gå avlägsnade vi oss ifrån lokalen för att gå ut på godisjakt. Och den som tror att vi inte skämdes över att vara 17-åriga påskkärringar tror fel.. Men skoj var det ändå :]
Man fick rätt roliga kommentarer från folk, både på stan vi gick igenom för att komma till bostadsområdet och från de som öppnade. Syrran sammanfattade det hela ganska bra med "VA FAAAAAN!?!" mitt på stan. Annat skoj folk sa var väl "Nämen...vilka stora påskkärringar", "Oj, vad modiga ni är som ställer upp på det här" och "Men vad kul med lite engagerade påskkärringar". Mm, det var skoj som sagt.. och godis fick vi - också när det var meningen att vi faktiskt skulle ge våra flygblad och "Ingen reklam, tack" skyltar.
Sammanfattningsvis kan jag säga att:
- Det är bra med god planering
- Det är kul att tänja på gränser
- Godis är gott men dåligt när man är hungrig
- Bra kommunikation är viktigt
Men nog om det.
Nu vill jag istället tipsa om en gripande (eller tankeställande någonting) text jag läste på expressen.. och ja, jag är medveten om hur patetiskt, eller nåt sånt, det låter. Men den var..fin eller hemsk i någon slags blandning. Den är skriven av en kvinna som i 20:e veckan var tvungen (?) att ta beslutet att abortera sitt foster då det inte hade någon möjlighet att överleva efter födseln, på grund av obefintliga lungor. Som jag fattade det. Hur hemskt som helst, och här är den: http://expressen.se/kultur/1.625017
På tal om abort träffade vi några prickar (vet inte om jag kan använda trevlig som adjektiv för dem) på stan. Det var amerikaner som frågade oss varför vi hade rosiga kinder och ditmålade fräknar i ansiktet. Vi förklarade för dem att det var en påsktradition för yngre barn *hrmm* att gå och be om godis och önska gladpåsk. Sen berättade de att de kom från en kyrka, Jesu kristi kyrka eller något, och var här och missionerade. De försökte att inte verka så fundamentalistiska men när jag kom hem och berättade för mamma berättade hon en hel massa mys om dem.. En massa mys som inte var så mysigt. Om man säger så. De är tydligen för månggifte och sådär. Kallades tydligen för Mormoner också..
För övrigt har jag ännu en gång fått möjligheten att gnälla lite över UNT's så kallade insändarkung (som vet verkligen bär emot att kalla. För mig är kung ett positivt laddat ord..) Berne Widéns åsikter. Den gubben kan verkligen komma åt de punkter i mig som irriterar allra mest. Jag menar, hur i helvete är man funtad om man skyller på jag citerar "de jämställdhetsivrande kvinnorna" för att män inte stannar och hjälper en kvinna i nöd (eller ja, hon hade fått punktering och kunde inte bända upp muttrarna.. eller vad det nu kan heta). Det är helt sjuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuukt. Mansgrisar är verkligen det värsta jag vet, eventuellt efter kvinnsgrisar som är snäppet värre...
Och med det tackar jag för mig,
VÄRME!
Tisdag..eller?
Ja, det var bra länge sen sist nu så jag tänkte att man skulle knåpa ihop ett inlägg igen,
och jag ska göra allt i min värld för att försöka inte gnälla (hahah, lycka till. Det kommer inte ta några minuter innan jag gnäller över t.ex skolan eller någon som sagt något idiotiskt...)
Jag kan ju börjar med att redogöra för vilken äkta virrpanna jag är.
Mötte en vän när jag klev av tåget idag och gick tillsammans med henne mot bussen, mitt på vägen ligger det en barncykel och min vän uttrycker "men.. ligger den fortfarande där?! den har ju legat där jättelänge!!" mitt svar blir, något förvånat då jag aldrig sett den förrut, "jaha... har den?" min vän säger att den har legat där i alla fall sen i Tisdags.. Då blir jag först jävligt förvånad och orolig eftersom jag är helt säker på att jag Aldrig sett den cykeln, och i alla fall inte på den gångvägen. Så börjar jag gå bakåt i tiden med mina tankar och kommer efter en stund på att jag ju igår åkte buss hela vägen, och därför inte såg den igår.. Sen kläckte jag den smarta kommentaren "Men vadfan jag gjorde i Tisdags.. det har jag ingen blekaste aning om" och blev något generad och skrattretad när min vän förklarade för mig att igår faktiskt var just Tisdag.. men man kan ju inte hänga med i varje sväng (eller dagsbyte..)
Och igår fick jag (köpte jag) så äntligen en ny mobil, med en 2-tangent som fungerar.. Det är helt otroligt!! Funderar på att bara skicka sms där det står typ "Aaaaaa" ett tag framöver - för att kompensera de a:n jag och mina smsmottagare gått förlorat. Men jag vet inte om det skulle vara så populärt eller förståeligt -så jag gör nog bäst i att skippa det i alla fall... Färgen går ju att diskutera i om jag verkligen ärsådär jätteförtjust i men när det blev som det blev (den färgen jag vill ha finns tydligen inte i Sverige) så fick jag ta den färg som är minst mig av Alla (och min kompis fick rätt på första när hon skulle gissa). And the colour iiiiiis: PINK.
Hah, den bryter verkligen av från allt annat jag äger, och har en massa blinkande specialfunktioner som jag mest säger "Va?" när jag upptäcker den.. Men den är fin ändå. Funderar på att döpa den till Baby... eller inte :)
För övrigt kan jag ju säga att det inte verkar så mysigt att operera bort livmoder och äggstockar, utan att få hormontillförsel efteråt - som man inte får om det handlar om cancer. Har precis pratat lite med mamma och hon har tydligen enna riktiga känslostormar. Bara idag har hon, vad jag vet, gråtit två gånger över sånt som hon i "vanliga fall" inte alls skulle fälla några tårar av. Det första handlade om att tåget var inställt i förmiddags då hon skulle åka in till Uppsala och röntgas (o kära gode Någon, gör så att hon inte har cancer där också). På grund av det blev hon så upprörd så hon var tvungen att stanna bilen i tio minuter för att hon skulle kunna köra hem. I och för sig hade hon varit extremt stressad innan, men det gör det väl inte direkt normalt... Den andra gången hade hon tydligen tänkt ungefär "det var då självafan att jag jämt ska behöva stå här och laga mat, alldeles ensam" och börjar gråta sig svart runt ögonen på grund av det. Tydligen brukar hon tänka det rätt ofta, utan att gråta (och ja, jag fick jäkligt dålig samvete av det hon sa)
Så.. nu får det vara nog. Ska checka om någon av bananbloggarna blivit uppdaterade.. See y
och jag ska göra allt i min värld för att försöka inte gnälla (hahah, lycka till. Det kommer inte ta några minuter innan jag gnäller över t.ex skolan eller någon som sagt något idiotiskt...)
Jag kan ju börjar med att redogöra för vilken äkta virrpanna jag är.
Mötte en vän när jag klev av tåget idag och gick tillsammans med henne mot bussen, mitt på vägen ligger det en barncykel och min vän uttrycker "men.. ligger den fortfarande där?! den har ju legat där jättelänge!!" mitt svar blir, något förvånat då jag aldrig sett den förrut, "jaha... har den?" min vän säger att den har legat där i alla fall sen i Tisdags.. Då blir jag först jävligt förvånad och orolig eftersom jag är helt säker på att jag Aldrig sett den cykeln, och i alla fall inte på den gångvägen. Så börjar jag gå bakåt i tiden med mina tankar och kommer efter en stund på att jag ju igår åkte buss hela vägen, och därför inte såg den igår.. Sen kläckte jag den smarta kommentaren "Men vadfan jag gjorde i Tisdags.. det har jag ingen blekaste aning om" och blev något generad och skrattretad när min vän förklarade för mig att igår faktiskt var just Tisdag.. men man kan ju inte hänga med i varje sväng (eller dagsbyte..)
Och igår fick jag (köpte jag) så äntligen en ny mobil, med en 2-tangent som fungerar.. Det är helt otroligt!! Funderar på att bara skicka sms där det står typ "Aaaaaa" ett tag framöver - för att kompensera de a:n jag och mina smsmottagare gått förlorat. Men jag vet inte om det skulle vara så populärt eller förståeligt -så jag gör nog bäst i att skippa det i alla fall... Färgen går ju att diskutera i om jag verkligen ärsådär jätteförtjust i men när det blev som det blev (den färgen jag vill ha finns tydligen inte i Sverige) så fick jag ta den färg som är minst mig av Alla (och min kompis fick rätt på första när hon skulle gissa). And the colour iiiiiis: PINK.
Hah, den bryter verkligen av från allt annat jag äger, och har en massa blinkande specialfunktioner som jag mest säger "Va?" när jag upptäcker den.. Men den är fin ändå. Funderar på att döpa den till Baby... eller inte :)
För övrigt kan jag ju säga att det inte verkar så mysigt att operera bort livmoder och äggstockar, utan att få hormontillförsel efteråt - som man inte får om det handlar om cancer. Har precis pratat lite med mamma och hon har tydligen enna riktiga känslostormar. Bara idag har hon, vad jag vet, gråtit två gånger över sånt som hon i "vanliga fall" inte alls skulle fälla några tårar av. Det första handlade om att tåget var inställt i förmiddags då hon skulle åka in till Uppsala och röntgas (o kära gode Någon, gör så att hon inte har cancer där också). På grund av det blev hon så upprörd så hon var tvungen att stanna bilen i tio minuter för att hon skulle kunna köra hem. I och för sig hade hon varit extremt stressad innan, men det gör det väl inte direkt normalt... Den andra gången hade hon tydligen tänkt ungefär "det var då självafan att jag jämt ska behöva stå här och laga mat, alldeles ensam" och börjar gråta sig svart runt ögonen på grund av det. Tydligen brukar hon tänka det rätt ofta, utan att gråta (och ja, jag fick jäkligt dålig samvete av det hon sa)
Så.. nu får det vara nog. Ska checka om någon av bananbloggarna blivit uppdaterade.. See y
Lägesrapport.
Något jag snodde från http://blogg.expressen.se/linda/ (reklam reklam)
en blogg som jag för övrigt läser varje dag =)
Är: Förvirrad och Stressad
Ger intryck av att vara: bitter och sur
Mår: "Okej"
Ska: göra det mesta sen.
Har: gått 3 kilometer hem.
Bör: plugga, plugga & plugga.
Kan: flumma till det ordentligt
Blir glad av: Barnfilosofi
Vill ha: sommarjobb (-->pengar)
Skulle vilja: rädda världen från all fattigdom och annat jävulskap
Tycker om att: inreda mitt rum och köpa en massa onödiga (men snygga) prylar till det.
Drömmer om: att kunna gäspa med näsan
Längtar till: New York-resan med klassen-6
Fasar inför: Muntliga delen av det Nationella provet i Svenska
Har ett brinnande intresse för: femism
Bryr mig om: vad andra tycker om mig, tyvärr.
Trivs med: bloggskriveriet.
Känner obehag inför: grodinvasionen som nalkas
Planerar att: Bli själsligt frisk.
Bor i: Skogen
Skulle vilja bo i: kollektiv
Klär mig gärna i: Stora byxor och rött.
Äter gärna: enshiladas (som jag inte kan stava till)
Dricker gärna: mineralvatten
Tränar: spinning 2 ggr i veckan. Snart mer inför kebnekaise
Tittar ofta på: Folk och inredningsprogram på TV
Lyssnar ofta på: skåningar
Läser: Allt av Johanna Nilsson
Prenumererar på: rien
Idag: pluggeliplugg
Imorgon: GU-påskkärring med Rebecka alternativt spinning
Igår: Mobilköp och KRG-möte i Rackarberget
Nu: Middag
Vill se: världen
Vill göra: lära mig laga mat.
Glad över: Våren
Arg på: killen som inte orkar vara feminist.
Stolt över: Lillasyster
Rädd för: Mörker.
Nyfiken på: killen på bussen
Lycka: att känna sig uppskattad
Sorg: har jag varit i en gång
Älskar: någon jag inte borde (+ familj, släkt, vänner)
Hatar: alldeles för tydligt
Äter: För mycket
Sover: djupt och gärna till filmer.
Dansar: helst i baktakt.
Lever: utan framtidstro
en blogg som jag för övrigt läser varje dag =)
Är: Förvirrad och Stressad
Ger intryck av att vara: bitter och sur
Mår: "Okej"
Ska: göra det mesta sen.
Har: gått 3 kilometer hem.
Bör: plugga, plugga & plugga.
Kan: flumma till det ordentligt
Blir glad av: Barnfilosofi
Vill ha: sommarjobb (-->pengar)
Skulle vilja: rädda världen från all fattigdom och annat jävulskap
Tycker om att: inreda mitt rum och köpa en massa onödiga (men snygga) prylar till det.
Drömmer om: att kunna gäspa med näsan
Längtar till: New York-resan med klassen-6
Fasar inför: Muntliga delen av det Nationella provet i Svenska
Har ett brinnande intresse för: femism
Bryr mig om: vad andra tycker om mig, tyvärr.
Trivs med: bloggskriveriet.
Känner obehag inför: grodinvasionen som nalkas
Planerar att: Bli själsligt frisk.
Bor i: Skogen
Skulle vilja bo i: kollektiv
Klär mig gärna i: Stora byxor och rött.
Äter gärna: enshiladas (som jag inte kan stava till)
Dricker gärna: mineralvatten
Tränar: spinning 2 ggr i veckan. Snart mer inför kebnekaise
Tittar ofta på: Folk och inredningsprogram på TV
Lyssnar ofta på: skåningar
Läser: Allt av Johanna Nilsson
Prenumererar på: rien
Idag: pluggeliplugg
Imorgon: GU-påskkärring med Rebecka alternativt spinning
Igår: Mobilköp och KRG-möte i Rackarberget
Nu: Middag
Vill se: världen
Vill göra: lära mig laga mat.
Glad över: Våren
Arg på: killen som inte orkar vara feminist.
Stolt över: Lillasyster
Rädd för: Mörker.
Nyfiken på: killen på bussen
Lycka: att känna sig uppskattad
Sorg: har jag varit i en gång
Älskar: någon jag inte borde (+ familj, släkt, vänner)
Hatar: alldeles för tydligt
Äter: För mycket
Sover: djupt och gärna till filmer.
Dansar: helst i baktakt.
Lever: utan framtidstro