Dorotean

Idag har jag lekt fotograf och pluggat ingenting av det jag skulle göra (tyska, svenska och IR). Sämst jag är :/
Men skitsamma. Till slut blir jag säkert älskad ändå, eller?
Igår fick jag i alla fall bevittna ett äkta uttryck för en mammas kärlek till sitt barn.
En stackars kvinna som "tappade bort" (ttycker egentligen inte att man kan säga så när det gäller människor. Men jag kommer inte på något bättre uttryck så) sin son när hon var på H&M.
Så först ropade de ut i hela affären efter en 5-årig pojke, och efter en stund kom nästa rop om att en pojke med blå mössa och blå jacka är borta. HÅLL UTKIK!!! typ. Då blev man lite orolig.
Sedan blev man Ännu lite oroligare när Kvinnan stod utanför affären och grät,
med halva personalen helt stirriga och nervösa. Och nästa gång vi gick förbi stod polisen där och tog anteckningar.
Var väldigt heart brakeing att se det :O
Som tur var fick vi senare höra att sonen var hittad. Tur. Hade blivit så sjukt arg om det fanns kidnappare bland Uppsalaborna.

Förrutom att inte pluggat och lekt fotograf har jag övningskört och städat mitt rum lite idag.
Och velat sätta kniven i hjärtat. Men sånt pratar jag inte om.. Ska till Jarl och prata av mig i morgon dock. Känns ganska piss. Dels för att han är en jävla sjuksköterska (or smthn) och jag vill ha en psykolog. GE MIG EN JÄVLA PSYKOLOG!!! Dessutom kom han knappt ihåg mig när han ringde mig i Onsdags..
JävlaJävla..

Menmen.. Ska inte öppna mig för mycket - kan bli farligt.
Värme!