Med Eiffeltornet som närmsta granne

30/10 04.15 knackar mamma på dörren till mitt och Ebbas ”rum” för att hon tycker att vi ska vakna. Det tycker väl egentligen inte vi (titta på tiden!!) men vi drar oss ändå upp och jag blir den enda som äter ordentlig frukost. De andra mumlar något om att det är tidigt på morgonen. Efter att vi klätt på oss och gjort annat morgongöra skjutsar gullmorfar oss till Arlanda c: a 05.30. När vi var incheckade och klara (passkontroll och dylikt, Vi kan ju vara terrorister!) fick vi sitta och väntsova vid gaten tills vi fick gå ombord på planet och trots krångel (dubbelbokning eller vad det var) startade planet i tid typ 07.10. Bra jobbat Sas! Det blev en något udda flygresa med mor och syster som blev bjudna på frukost eftersom det de ville ha var slut. Dessutom har ju jag börjat med någon slags halv-sannings drömmar och blev irriterad eftersom jag hörde det var tjugo minuter kvar av resan och därför var tvungen att vakna. Men när jag slog upp ögonen och frågade mamma om de också hört att de var tjugo minuter kvar. Men det hade de inte. Så jag hade tydligen drömt det.. Lagom kul eftersom jag inte kunde somna om och därför fick sitta vaken resterande 80 minuterna som var kvar. Klockan 09:50 när vi landade på Charles de Gaulle började äventyret. Först gällde det att ta sig in till själva stan på ett bra sätt. Mamma hade fått tipset om att ta tåget, för det skulle bara ta en halvtimme eller något. Men eftersom vi tog fel på direkttåget och något annat tåg som stannade på varenda station mellan flygplatsen och centrum tog det oss cirka två timmar att ta oss till Avenue du suffrin (där vi bodde). Nu var lunchandet ett måste (jag blir inget trevlig hungrig) så vi letade reda på första bästa matställe och där skedde vårt första möte med den franska matkulturen. Mamma och Ebba fick in nästan halvmeter långa baguetter med skinka och ost, och efter den måltiden var det tänkt att man skulle orka med dessert extra large. Besöket på den restaurangen kan sammanfattas med att vi gick därifrån med mätta magar. Efter linsisättning osv. var det dags för nästa överväldigande erfarenhet. Det var dags att äntra Eiffeltornet!!! Det är numera konstaterat att det finns inget häftigare än le Tour Eiffel! Jag kunde inte titta mig mätt på det. Så sjukt.. vackert helt enkelt! Och såklart skulle familjen Häll upp i det! Vi ställde oss i den hundra meter långa kön och blev glatt överraskade över att den inte tog sådär överdrivet lång tid som vi trott att den skulle. Sen bar det iväg upp för trapporna. Andfådda och något påverkade av höjden (vissa av oss) kom vi upp på tornets första etage på 57 meters höjd. Och det visade sig genast att allt arbete lönade sig. Med råge. Vilken utsikt! Jag tog i min iver sammanlagt typ 80 bilder på tornet och dess utsikt. Lite överdrivet kan tyckas, men minnet i digitalkameran är ju till för att utnyttjas J Det kändes lite i magen av att titta ner i mitten av tornet, men man vande sig. Efter ett varv runt på våningen fortsatte ”promenaden” uppåt och på 115 m höjd, andra etagen, möttes vi av samma utsikt (surprise surprise!) men om möjligt ännu mer fantastisk! Efter ett tag där upp, med inköp av eiffeltorn-nyckelring som tidsfördriv var det bara till att promenera ner de 719 trappstegen ner igen. Välbehållna nere på marken igen styrde vi oss mot trocadero (en park, ingen läsk) för att titta på själva tornet. Efter att ha varit amazed ett tag inköptes frukost till morgondagen innan middag åts typ klockan 19, vilket var tidigt för fransmännen. Då fick vi även njuta av det blinkande Eiffeltornet vi blivit tipsade om. (Från klockan 19.00 blinkar Eiffeltornet i tio minuter varje heltimme.). 20.30 är alla jättetrötta och stupar snart i säng för att kunna ta sig an Paris i morgon igen.

 

31/10 Tisdagen inleddes av att mamma väckte oss med orden ”nu finns det nybakat bröd, tjejer!”. Därefter kunde konstateras att les parisienes är minst lika bra bagare som de på Österby Hembageri. Dessutom var det skönt att vi igår gick och lade oss så tidigt, eftersom det gjorde att vi kom iväg tidigt idag. C: a halv tio bar det iväg till stadsdelen Montmartre där t.ex. Sacre Coeur ligger. Först strosades det på turistgator liknande Västerlånggatan i Stockholm och där hittade jag det första (oh enda?) miniatyr eiffeltorn som det INTE stod Paris eller le Tour Eiffel på. Det inköptes för 2.50 euro. Sedan tog vi oss an resans andra trappor, som tur var var de inte lika mycket trappsteg som i Eiffeltornet, men välfyllt av posande japaner och påträngande försäljare. Själva kyrkan var väl ganska fin, men då jag är måttligt intresserad av sånt avnjöt jag hellre utsikten J Därpå letade vi reda på Dalí museet som låg väl undangömt i någon liten gränd i närheten av Sacre Coeur. Men eftersom det bara var jag som var intresserad beslutade jag att vi skulle skippa det. Istället gick vi till Dalí shoppen bredvid och jag införskaffade en almanacka och en bild, så jag gick nöjd därifrån trots uteblivet muséebesök. Det andra ”måstet” i Montmartre är ju Moulin rouge, eller röda kvar som översättningen blir, och efter besöket i Dalí-gränden begav vi oss dit. Promenaden dit blev en upplevelse utöver det vanliga då vi fick gå igenom Paris ”sexcentrum”. Där var allt ifrån lap-dance ställen till mer eller mindre kinky sexshoppar. Och mitt i denna blandning hade någon passat på att inrätta ett erotikmuseum som i skyltfönstret visade en stol med en ”tungpropell” som snurrade i stolsitsen. Det såg ju.. normalt ut. När vi pinats genom denna gata och bevittnat X-antal nöjda män kom vi till sist fram till kvarnen. Det var väl egentligen inget särskilt, men väl värt att se ändå. Efter lunchintag och sjal- och vykortsinköp (skrivning) bestämde vi oss för att vara nöjda med Montmartre och begav oss mot défense och la Grande arche. Och det var coolt måste jag säga! Från att gå omkring i det gamla Montmartre, sedan ta metron och hamna i ett toppmodernt, nästan futuristiskt, område med la Grande Arche som mittpunkt. Där kan man snacka kontraster! En annan kontrast var att stå i archen och titta norrut (eller vad det nu blir) och närmast se höga flervåningshus i glas, och i bakgrunden skymta triumfbågen. La défense var absolut dagens höjdpunkt! Det kan inte riktigt mätas med Eiffeltornet, men nästan J Nu var det dags för resans första riktiga shoppingstund då vi tog oss in på gallerian som låg precis vid archen. Eftersom jag själv var rejält trött nu var jag måttligt intresserad av de klädesaffärer syrran skulle in i, så jag stod mestadels utanför och väntade. Då kom en ung fransk kille fram och började prata med mig, och det enda jag lyckades uppfatta var ”belle” så jag klämde fram ”je ne parle pas Français” och han försvann illa kvickt. Resten av tiden höll jag mig nära ebba och mor. En rolig affär i gallerian var däremot maison du monde där man redan börjat sälja julsaker. Där fanns allt från indiska elefanter till plastiga teveapparater till sprattelgubbsrenar. Att hänga i julgranen! Det var en underhållande affär J När vi shoppat oss klart styrde vi oss till nästa arc. Arc du triomphe. Den var för mig inte lika uppseendeväckande som Grande arche var, men ändock häftig. Vi posade och fotade som de renaste turister vi ju är och promenerade sedan nöjda Champs Elysée ner. Därifrån promenerades det hemåt mot Eiffeltornet eftersom det inte längre gick att få tag på metrobiljetter (18:30). Men då fick vi bevittna det blinkande tornet på nära håll och ta kort på det också givetvis. Så det gjorde inte så mycket J

När vi kom hem med trötta fötter och diverse skavsår intogs en middag bestående av pizza och tittades på en franskdubbad Pimp My Ride på MTV och ramlar i säng typ 21:30.

 

1/11 Sista hela dagen i Paris, och den togs till vara på ett väldigt kulturellt vis J efter en nybakat-bröd-frukost och annat kom vi lite senare än igår ut i denna underbara stad. Första stoppet var îl de la cité där den berömde Notre Damme finns. Och eftersom det var syrrans önskan att gå in i den gjorde vi det. Tyvärr kunde jag inte riktigt njuta av kyrkans inrede då jag mest irriterade mig på alla respektlösa som knäppte kort på allt och alla. Vissa till och med filmade gudstjänsten som var i gång just då. Att det ska vara så svårt att visa respekt!? Men ja, den var väl fin var min kommentar angående kyrkan. Ifrån Notre Damme tog vi en promenad till Le Louvre, trots diverse skavsår och benverk. Då fick man se en hel del av staden eftersom den lilla biten på kartan visade sig vara längre än vi trott. Men det gick ganska bra ändå J inne på le Louvre känns det nu efteråt som om jag mest var trött, sur och hade en förfärlig huvudverk under de totalt 4 timmar vi var där. Men det var nog inte så farligt. Jag fick ju både se Mona Lisa och Venus från Milo (eller vad den nu heter på svenska?). och det gjorde hela besöket värt. Jag fick lite panik i början när jag kom ner i entréhallen under glaspyramiden eftersom det var tjockt med folk där. Men eftersom museet är så ofantligt stort fanns där gott om plats för alla, och jag slapp någon slags attack. Efter 4 timmarsbesöket på Louvren var det dags för vårat andra muséebesök. Nämligen moderna museet i centre Pompidou. Där ”drabbades” vi av samma sak som vi drabbades av på Tate modern i London, nämligen att de höll på och hänga om tavlor så den ordinarie och bestående utställningen var ersatt av en annan. I det här fallet handlade det om bilder och dess rörlighet, eller något liknande. Så det blev mycket tittande på filmer utan direkt någon handling. På moderna museet var också en annan tillfällig utställning med Robert Rauschenberg. Och den ville jag definitivt se, trots syrrans misstycke. Bland geten i däcket, eller monogram som är konstnärens egna namn på verket, fanns ett flertal mer eller mindre intressanta konstellationer. Dessutom var där skrivet på väggen en massa bra saker Robert själv sagt. Tyvärr kommer jag inte ihåg det i nuläget, men det kanske går att googla fram J När jag inte hade hjärta nog att hålla kvar syrran mycket längre till på muséet, eftersom hons såg lessnare och lessnare ut, gav vi upp och begav oss för att äta middag istället. En billig och god 3 rätters middag intog på en liten restaurang lite i skymundan med en sjungande servitris och en förförande god chokladefterrätt. Även idag somnar vi ganska fort för att tyvärr behöva vakna upp på hemresedagen.


2/11
Den avslutande dagen är äntligen här. Det känns väldigt fel att säga äntligen, eftersom jag mest av allt velat stanna i Paris <3 Mycket längre. Men i det här sällskapet hade det aldrig gått. Att umgås med mor och syster 24 timmar om dygnet tär på en, och det märks idag på den fjärde dagen. Det märks mest på syrran men grinighet smittas ju, så det skulle nog inte ta många timmar tills även jag blivit grinig och dann. Så trots att det tar emot måste jag säga att det blir skön att åka hem idag. Tyvärr inleddes den sista dagen på värsta möjliga sätt då jag under natten haft så otroligt on i magen och vaknat X antal gånger på grund av det. Därför blev min sömn ganska rejält störd och jag var tröttare än vanligt när det var dags att gå upp. Som tur var var våran lägenhet utrustad med en härlig dusch med diverse massageverktyg så efter att jag fått mig själv att förstå mig på den vaknade jag ganska bra ändå. Sen var jag, kanske inte så överdrivet överraskande, sist med att vara färdigpackad och –städad. Eftersom lägenheten skulle vara tömd på oss och våra ägodelar klockan 11:00 fick vi ta med oss allt pick och pack ut på stan. Så vi blev väl inte direkt de mest diskreta i tunnelbanan/i les Halles med våra väskor på hjul som ljöd vacker mot vägplattorna. Det kändes ganska mycket som om tiden idag mest var utfyllnads till att vi skulle bege oss till Charles de golle flygplatsen vid 15:30-tiden. Men det gjorde det inte mindre trevligt
J vi besökte ett niovåningsvaruhus kallat printemps med allt från julgranskulor till lakanset till köksmaskiner. På vissa våningar kände vi oss inte riktigt hemma, t.ex. lyxvåningen, som den kallades, som var indelad i märken som Dolce & Gabanna och Dior. Men på andra våningar passade utbudet bättre till både oss och våra plånböcker. Så äntligen fick syrran tag på en top att ha på sig under Star 2006 finalen på Lördag. Tyvärr var inredningsdelen av varuhuset avstängt eftersom de höll på och arrangera om alla trevligheter som fanns där. Jag var rätt nöjd när vi gick därifrån efter att ha tittat på en vuxe panoramique över Paris för sådär femte gången den här veckan. Och för sista gången på ett tag. Från le printemps gick vi till ett crêperie i närheten för att äta de fyllda pannkakor jag tjatat om så länge. Och jag kan härmed konstatera att goda crêpes kräver sin fransman. För de svenska bleka försök till crêpes jag smakat, på hemkunskapen till exempel, är hästlängder ifrån den äkta varan. Men den lunchen satt fint J därefter strosades det runt i kvarteren runt i kring (les Halles) och jag införskaffade mig en väska på affären Hippie Style för 15 euro. Jag är mycket nöjd! Så var det dags för oss att bege oss till flygplatsen. Och den här gången lyckades vi med att ta direkttåget, eftersom vi frågade en amerikanska hur det gick till. Efter en hel del om och men (vilket tåg tar man? Var finns restaurangerna? Finns här ingen tax free?) satt vi till slut på flygplanet, och där kan man väl säga att resan tog sitt slut.

  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback