Dorotean

Så, nu är jag äntligen här. Jag har kämpat och kämpat och kämpat lite till. Och äntligen är höstterminen över. Det har varit slitigt nu på slutet, för att inte säga riktigt slitigt. Eller kanske till och med extremt slitigt? Det som satte igång hela stresshjulet var nog jämställdhetsdag. Den där förbannade jävla jämställdhetsdagen som jag promt skulle vara med och anordna. Ja, jag är jävligt stolt över det och jag älskar att vara någon med åsikter. Det finns inget som retar mig så mycket som folk som inte bryr sig. Eller jo det finns det nog, men ändå. Den här dagen i alla fall. Den var jobbig. Extremt jobbig. Det där panikmötet vi hade en vecka innan själva dagen och vi satt kvar på skolan till klockan 21 var bara inledning på mitt stressande alltså. Sen skulle det fixas hit och dit med den, lektioner fick ställas in och reservplaner fick kommas på för att sen slopas i nästa sekund. Det var en smärre cirkus den där dagen. Och när den väl var avslutad (efter en del om och men om man säger så) tog pluggstressen vid. Inte nog med att jag hade varit klyftig nog att skjuta upp 2 historia uppgifter till sista stund; en lärare var schysst nog att ge oss fetaste uppgiften i sista stund också. Det blev påfrestande, väldigt påfrestande. I Tisdags natt låg jag och hulkade som en liten barnunge i sängen under natten. Egentligen utan anledning. Dessutom skällde jag ut en kille för att han påpekade att jag stavat fel på ett ord. Det var inte ens en falsk anklagelse, men jag skällde ändå. Ja. Det är mysigt med stress. Eller inte. Något som var mysigt var däremot sättet jag kom på att jag kunde plugga på, där när det var som värst. Jag kom på den briljanta idén att sitta nere på mitt rum, eftersom jag där inte kommer åt internet. Med andra ord var jag tvungen att plugga där. Den enda vettiga sittplats jag kunde finna där var min säng, men jag var tvungen att göra så att jag inte somnade. Med andra ord kunde jag inte ligga ner. Då dukade jag upp med mina kuddar + täcket som ryggstöd. Så lade jag en fleace filt runt axlarna på mig, och så en annan filt över benen. Och så lappyn i knät. Där satt jag alltså, iklädd långkallsonger och en bamse t-shirt inbäddad som en eskimå i isbjörnspäls. Sååå mysigt. Och det ska sååå göras igen. Nästa termin :)

För nu väntar ju ett jullov fullt av ingenting. Det ska bli så himla skönt att slippa skolan, slippa plugga och slippa människor. Slippa behöva vara rolig när man mår som sämst, eller trevlig mot dem man egentligen inte alls gillar. Gud så skönt det ska bli! Nu får jag bara hoppas att jag överlever julen också. Sen kan jag vara nöjd med det här året.

Tack och på återseende!