Dorotean

I morse drömde jag att Carl-Jan Granqvist hade ringt mig på min mobiltelefon. En något udda dröm om jag får säga det själv, det är inte som att jag står CJ sådär väldigt nära så att han ringer mig lite då och då. Faktum är att vi står så långt ifrån varandra att han inte ens vet vem jag är, och jag känner honom vid namnet eftersom han är en svensk Let's Dance-nivå kändis - och såna har jag ibland pinsamt bra koll på. Nåja. Jag tror att drömmen kommer sig av att jag någon gång runt 7-tiden vaknade av hunden och då tittade på mobilen för att ge mig själv någon slags tidsuppfattning. Jag hade då ett missat samtal, gjort från hemligt nummer, från 06:20. Av det blev jag väl så till mig att jag till och med i drömmen försökte komma fram till vem Den Hemliga kan vara. Jag vet inte om jag kom så väldigt mycket närmare sanningen :P

Såg alltså Benjamin Button-filmen igår. Med en "gammal pitt" i som det stod i UNT. Hihi, mycket lustigt om du frågar mig :P I alla fall, det var ju en något udda historia om man säger så. Ny historia framför allt. Jag har i alla fall aldrig sett något liknande, en huvudkaraktär som föds med en döings kroppsfunktioner i sin spädbarnskropp  (men sinne som ett barn?) och sen som 80-åring dör med demens i en 1-årings kropp. Det var i alla fall en helt okej film med några tårinbjudande inslag (typ förlossningen... eller är det bara jag som är förlossningsfixerad och gråter av bara tanken på en krystande kvinna?), men ingen film jag kommer köpa...