"Det är så roligt att prata om sex med dig, för man lär sig alltid något nytt"

Ja, rubriken är den andra i raden som består av en komplimang riktad mot mig. Jag har nämligen tagit mig an någon slags ego boost-höst (om en nu vill använda ett så lökigt uttrycks om ego boost. nåja) i år. Den började typ för en vecka sen, men hittills har det gått rätt bra. Jag har väl på något klyschigt vis fått gå med på det där om att det är inställningen som gör det. Givetvis inte enbart, men hur jävla långt har jag kommit på att fortsätta tänka på allt som folk tycker eller kan tycka illa om mig? Ingenstans alls, skulle jag vilja säga. Så då är jag helt enkelt redo att testa något annat. Med förbehållningen att min livrädsla för att bli en sån hyperkäck mupp som ingen orkar med på grund av alla positiva vinklingar som någonsin kan existera eventuellt kan hålla mig tillbaka. Och tacka fan för det. 

Appropå lycka (eller nåt) var jag på Smålands nation igår och dansade i baktakt. Å FRU GUUUUUD. Jag hade nästan glömt bort hur jäkla upprymd jag blir av det där. Hjärtat pickar i lyckotakt (eh hur var det nu med hyperkäckheten) och det går helt enkelt inte att sluta le. Jag stänger av allt och konstentrerar mig bara på energin som strålar från scenen. Som balsam för själen! Och om inte lyckan vore nog redan kan jag dessutom numera skryta om att ha varit 30 cm från min stora stora tonårskärleks skrev. Det är det inte alla som kan skryta med. Och ja, det var han som stod på scen. Påklädd. Inget annat.

På ett lite mer materiellt plan har jag ikväll konsumerat till mig lite lycka i form av några gram porslin designat av absolut ingen annan än porslinsdesignskungarnas porslinsdesignkung: Stig Lindberg. Är man porslinsnörd så är man, som mor min hasplade ur sig när min entusiasm eventuellt kan ha varit lite högre än normalt för en 22 åring inför en sås-snipa eller liknande. Nåja. Allt för nu.

Klart slut, varulvstjut

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback