Dorotean

På grund av en anledning (haha älska uttrycket!) har jag återigen fått stöta och blöta mina åsikter om RUT-avdraget igen. För er som missat det har bland annat självaste Gudrun S själv skrivit en text om det hela i Aftonbladet. Jag tänkte inte vara sämre och vill därför här på min alldeles egna blogg publicera min alldeles egna text om RUT-avdraget. Den är skriven för att passa in i en broschyr om emotionell fattigdom (ja, socionomprogramet är så flummigt som en tänker sig att socionomprogramet är = väry väry najs), med ett flertal texter till på temat. Så den är skriven som en skolexamination. Håll till godo:

Fattigdom med fokus på RUT-avdraget

Karriärmöjlighet. Barnafödande. Familjeliv. Löneutveckling. Hushållsarbete. Försörjning. Städning. Detta är begrepp som många familjer tampas med att försöka pussla ihop i vardagen.

För att underlätta pusslandet har det i Sverige sedan 60-talet bedrivits en aktiv familjepolitik. Grundtanken i denna har varit att kvinnans position på arbetsmarknaden skulle förstärkas, och att männen skulle få en viktigare roll i hemmet. Den politiska linjen följdes i princip fram tills regeringsskiftet 2006. Då blev omständigheterna förändrade, bland annat i och med det RUT-avdrag som den borgerliga regeringen införde.

Dessa nya omständigheter kan ha stor påverkan på fattigdomen i Sverige, och kanske framförallt på den emotionella. Enligt Sida minskar till exempel fattigdomen i ett land när jämställdheten ökar där. Även om parollen oftast används för så kallade utvecklingsländer, kan den användas även för Sverige. RUT-avdraget riskerar till exempel att minska jämställdheten, både med fokus på kön och på klass. Oavsett politisk anknytning går det inte att bortse från de konsekvenser som införandet av avdraget lett till. Speciellt i kombination med det så kallade vårdnadsbidraget.

För välbetalda kvinnor kan möjligheterna på arbetsmarknaden öka, helt i linje med familjepolitiken från 60-talet alltså, medan det för lågavlönade kvinnor snarare är tvärtom. De väljer oftare att stanna hemma med vårdavdrag och får i och med det en ännu sämre ställning på arbetsmarknaden. Skillnaderna i hur klasserna väljer att pussla ihop vardagen ökar alltså. Med fokus på kön blir RUT-avdraget även ett steg från viljan att ”göra pappa med barn och ge mamma ett jobb”. Kvinnans chanser till jobb har till viss mån ökat, men istället för att mannen gör hushållsarbetet anlitas en tredje utomstående part för att utföra det. Detta riskerar att även snedfördela vilka som blir drabbade av emotionell fattigdom, då till exempel graden sysselsättning (utanför hemmet) har stor påverkan på välmåendet.